Fredag 13 september vandrade vi från Knutmassomuséet via stigar i ytterkanten av Gimo samhälle (Vallonstigen) mot stranden av Gimo damm.
Den följde vi längs Bengtsudden, Gimobadet, Norrslutsudden och Bladåkersudden. Stigen är en del av Upplandsleden etapp 11:1 som i år har rustats upp och nu följer närmare stranden. Den har nu därför många rastplatser. Tillbaka gick vi ungefär samma väg men genom den norra delen av Gimo samhälle med herrgården och sina gamla bruksbyggnader. Totalt gick vi drygt 8 km.
Redan när vi passerade Sandvik Coromant AB dök det upp stora streck med gäss på himlen. De visade sig ha samma mål som oss – Gimodammen – som idag låg precis spegelblank i solen. Gässen ackompanjerade till en början vår vandring längs stranden.
Gimo damm är hela 3 km2 stor med ett medeldjup av 1,7 m. Den norra delen är grund och där växer det mycket bladvass och säv. I den södra delen (som vi gick längs med) är den djupare med ett maxdjup på 4 m. Den är ett bra fiskevatten och idag träffade vi på en man med kastspö som rodde ut med båt för att få upp gäddor.
Gimodammen konstruerades i etapper på 1600-talet då järnbruket anlades. Sedan dess har flera uppdämningar gjorts – den sista så sent som 1960. Den däms av en mindre regleringsanordning vid Norrsluttningarna (som vi passerade över) och i sydspetsen vid Hammarsluttningen som vi kunde se på hemvägen. Vattnet når sedan Olandsån via Glötar-diket resp. Gimån.
År 1649 köptes bruket av Louise de Geer som uppförde regleringen av dammen vid den nedre Hammarsluttningen. Vid invigningen kom elden lös och all bruksbebyggelse och halva Gimo brann upp. Men allt byggdes upp igen och hans son, Stefan de Geer, byggde en hammarsmedja 1666 i närheten av brukets störta masugn. Efter släkten de Geer följde stenrika ägare som tillhörde andra släkten. År 1770 började Gimo Herrgård att byggas av en av dem. Bruket övertogs av Korsnäs AB 1936 och av Sandvik Coromant AB 1951. De har idag 1400 anställda som arbetar dygnet runt och räknar sig som Uppsala läns största privata arbetsgivare.
På vågen hem över Bengtsudden höll vi på att missa den stora runstenen. Den är från 1000-talet och stod ursprungligen norr om Skäfthammar kyrka, vid bron över Gimån. På 1880-talet lades stenen intill kyrkogårdsmuren innan den flyttades till sin nuvarande plats. Texten lyder: Ljut och Trotte och Ödvid läto uppresa stenen efter sin fader Björn och Fasthed sin moder. Ömund ristade runorna.
Text och bild Barbro Ulén