Fredag 10 april vandrade vi från Knutmassomuséet, via Vallonstigen (skogskanten av Gimo samhälle) mot den östra stranden av den stora Gimodammen som tidigare försett bruket med energi.
Vi följde Upplandsledens Dammledsslinga men vid Bladåkersmyren vände vi och gick tillbaka. Den sista biten gick vi genom den norra delen av Gimo, med herrgården och gamla bruksbyggnader. Totalt gick vi närmare 8 km.
Solen sken hela dagen och våren har nu definitivt kommit till Norduppland. Den nordvästliga vinden gav en svag krusning på vattenytan, men stranden på vår sida fick helt lä. Vi såg blommande tibast, blåsippor, de första vitsipporna i skogen och rikligt med grågäss och kanadagäss på vattnet. Vid badet radade Kanadagässen orädda upp sig på badbryggan men de jagades bort av en av Gimos ’medborgare’ som ville minska antalet gåskluttar.
Gimodammen är hela 3 km2 stor. Den konstruerades i etapper på 1600-talet då järnbruket anlades. Sedan dess har flera uppdämningar gjorts, den sista så sent som 1960. Det ursprungliga arbetet att konstruera de stora dammvallarna måste ha varit slitsamt, men nu är vallarna förstärkta av stora betongblock. Dammledsslinga går uppe på vallen en liten sträcka nära den mindre regleringsanordningen vid Norrslutningarna. Den stora regleringen finns emellertid vid Hammarslutningen i själva Gimo vid dammens sydvästra spets. I båda fallen når vattnet Olandsån via Glötar-diket respektive Gimån.
År 1649 köptes bruket av Louise de Geer som uppförde regleringen av dammen vid Hammarslutningen. Vid invigningen kom elden lös och all bruksbebyggelse och halva Gimo brann upp. Men allt byggdes upp igen och hans son, Stefan de Geer, byggde en hammarsmedja i närheten av brukets störta masugn. Efter släkten de Geer följde flera stenrika ägare från andra släkten. En av dem, Johan Henrik Lefebure, började bygga Gimo Herrgård år 1790. Bruket övertogs av Korsnäs AB 1936 och av Sandvik Coromant AB 1951. Den är en av världens största och mest avancerade fabriker för verktyg i hårdmetall. Bruket har idag 12-1300 anställda som arbetar dygnet runt. Det räknar sig som Uppsala läns största privata arbetsgivare.
På återvägen via Bengtsudd såg vi den berömda runstenen. Den är från 1000-talet och stod ursprungligen 500 m norr om Skäfthammar kyrka, vid en bro över Gimån. På 1800-talet var stenen inmurad i kyrkogårdsporten innan den flyttades till sin nuvarande plats i slutet av 1800-talet eller under tidigt 1900-tal. Texten lyder: Ljut och Trotte och Ödvid läto uppresa stenen efter sin fader Björn och Fasthed sin moder. Ömund ristade runorna.
Text Barbro Ulén
Foto Ingrid Millet
Nästa fredag 17 april Tomtasjön i Rasbo. Samling Uppsala resecentrum läge A3 för att ta buss 118 kl. 10.10 mot Gåvsta. Avstigning kl. 10.32 vid Örby. Tillbaka går buss 118 klockan 13.29, 13.59 14.30. Går man ut till stora vägen kan man ta buss 886 klockan 13.16, 13.47, 14.23.
