Tenasjön är en källsjö med fint vatten där det lär finnas flodkräfta och häckande storlom. Fredagen den 30 augusti, vandrade delar av Upplandsledens etapp 21 och 22 dvs. Rosenbacka (Vittinge) – Tenasjöns sydspets t.o.r. Sträckan motsvarade drygt 10 km. Skogen ägs av Torstunas häradsallmänning. Jag trodde att det knappt fanns några häradsallmänningar kvar men bara i Uppland finns det 16 stycken.
Vad är en häradsallmänning? Det är ett sätt att förvalta skog med ursprung från medeltiden. Allmänningen var utmarker som ägdes gemensamt av de som bodde i samma härad och en sådan motsvarade ungefär dagens kommun. Men sen kom ju Gustav Vasa som tyckte att kungen skulle bruka skogen och adelsmännen som skulle ha sitt. Under 1700-talet kopplade kronan greppet om allmänningarna. Under 1800-talet blev en del av häradsskogarna enskild egendom medan andra blev bruksskogar. Häradsallmänningarna motsvarar nu ½ procent av Sveriges totala skogsareal. De är mellan 2 och 1200 km2 stora och Torstuna häradsallmänning med sina 30 km2 är av medianstorlek. Bolagsformen kan vara ett bra sätt att sköta skogen långsiktigt och miljövänligt och t ex gynna artrikedomen av groddjur och fjärilar.
Skydd av hotade salamandrar. Den stora salamandern hotas av utrotning och skyddas enligt lag i hela EU. Länsstyrelsen har, tillsammans med Torstuna häradsallmänning, konstruerat ett par lekdammar för salamandrar för 15 år sedan. En av dessa två passerade vi när vi gick Salamander-vägen. Idag var den torr men andra höstar kan det finnas salamanderlarver i den ända in i oktober.
Permanentboende i ett fritidshus med stor tomt som vi passerade hade anlagt egna dammar, men i detta fall för att odla Japansk Koi-fisk.
Skydd av en rar fjäril vid sjön. Tenabadet sköts av Vittinge byalag. Här finns en slåtteräng som man slår av för att gynna fjärilar – främst den sällsynta väddnätfjärilen. Deras larver lever på ängsvädd som gynnas av om ängen slås sent. Badet är fint men mest smak av vildmark får man i den sydligaste delen av sjön med hällmarker vid stränderna och en fin rastplats med ett vindskydd.
Text Barbro Ulén