I fredags vandrade vi c:a 6 km runt olika stigar i Wiks naturpark med paus vid Stärkbärsudden. Vädret var som när den svenska sommaren är som bäst och en lång paus vid Wiks-badets bryggor fick avsluta vandringen i detta Natura 2000-område.
Från fönstren i det höga Wikslottet har man utsikt över Lårstaviken. Mot andra sidan såg man för länge sedan ekhagar och öppna backar. Men på 1800-talet förvandlades betesmarken till en engelsk park. Bland de stora ekarna planterade man nya träd, anlade stigar och byggde ’mystiska sevärdheter’ som fejkade fornlämningar. Under 1900-talet växte parken igen och de stora ekarna började kvävas. Åren 2000-2002 restaurerade man den därför – gamla ekar höggs fram och delar av parken glesades ut. Får och kor betar för att hålla markerna öppna.
Den NV delen av parken är fortfarande en tät skog av stora hasselbuskar och här var den mindre stigen svår att hitta. Små stigar leder också fram till gamla ek-märkesträd. Inuti ihåliga sådana bildas material som kallas mulm. Den består framför allt av lös, murken ved och där trivs larver av mer eller mindre sällsynta insekter. Naturparken är också full med liggande ekstubbar och på dem kan man hitta den gula svaveltickan. I Nordamerika och Euroasien kallas den för skogskyckling och används på sina håll som matsvamp. När den växer på ek är den dock inte god och den lär t o m vara svagt giftig. Bokskogen erbjöd en fin skugga mot solen idag.
En mäktig kvinna som var med att grunda Wik var Ramborg Israelsdotter. Hennes släkt hette And efter släktvapnet med tre fåglar. Det finns sägner om henne – hur hon hämtade guld från trollen i Kumla trollberg och hur hon fortfarande spökar i slottet och i parken. Ramborg lät också bygga Västeråkers kyrka som en gravkyrka åt sig själv. Att Wiks slott var gediget byggt bevisades av att man i över ett år klarade en belägring av Gustav Vasa när denne krigade mot Kristian II av Danmark år 1521.
På en av informationsskyltarna får man en bra inblick i vilken stor arbetsplats Wiks säteri var. Bland tjänstefolket hade hushållerskan, dejan, en hög ställning. För år 1685 har man hittat en lönelista och då hade dejan följande årslön (mina försök till omräkning i kursivstil):
Reda pengar 5 daler kopparmynt (c:a 800 kr i dag)
5 tunnor spannmål (628 liter)
½ tunna strömming (63 liter)
1 kappe ärtor (5 liter)
3 lispund kött (25,5 kg)
2 lispund fläsk (17 kg)
1,5 lispund salt (13 kg)
5 marker humle (mosvarade en lön för 5 fulla dagsverken för en karl)
2 marker ull (mosvarade en lön för 2 fulla dagsverken för en karl)
4 par skor
Text och bild Barbro Ulèn