Fredagen den 1 mars vandrade vi från Danmarks kyrka via Linnés kyrkstig till Linnés Hammarby. Tillbaka gick vi den södra delen av kulturstigen innan återtåget till Danmark.
Varför heter byn med den ståtliga kyrkan Danmark? Det finns flera teorier. En lite långsökt är att landet Danmark kunde vara vikingarnas slutstation då man seglade Långhundraleden mot Stockholms skärgård. Då var de höglänta delarna av Danmarksbygden ett tydligt landmärke. En annan teori är att trakten var en viktig bondebygd och danneman är ju ett gammalt ord för bonde. En tredje teori är att namnet bygger på det fornnordiska ordet dank dvs. träsk, fuktmark, men att man tappat k-et. Namnet ska då tolkas som ’skogen vid de sanka ängarna’.
Första stoppet i kulturreservat Linnés Hammarby var på utsiktsberget och här har man en fin vy över slätten där vikingarna färdades med sina båtar längs Långhundraleden en gång i tiden. Nedanför utsiktsberget höll reservatets skötare nu på med att bränna tallris. En avsikt med reservatet är att få varierad skog med många olika sorters träd och med olika gamla träd.
Nästa stopp var vid ’Linnés soffa’ här man kan förnimma hur Linné satt och vilade sig på vägen till kyrkan med hunden Pompe. Tredje stoppet var uppe på Hammaren där Linné lät bygga ett naturaliermuseum för förvaring av sina pressade växter som skulle skyddas från brand. Linné hade många berömda citat t.ex. ’Blommorna äro växternas blottade kärlek’. Ett annat citat är ’Om ett träd dör – plantera ett annat i dess ställe’. Linnés Hammarby var tämligen trädfattig på Linnés tid. Träden i den närmsta stora skogen, den 50 ha stora kronoskogen, tillhörde ju kronan. Bönderna fick på sin höjd ta ris där och allt virke och ved fick de ta från sina egna små skogsknallar.
Vi fortsatte vandringen genom Linnélunden dvs. den f.d. parken som anlades av Linné. Även om det ännu inte kommit upp några vårväxter får man ändå en stark känsla av Linné. Parken fick i stort sett vara orörd av ägaren som kom efter Linné och nu finns här nästan 50 olika växter kvar som Linné tog till Hammarby. En andra avsikt med kulturreservatet Linnés Hammarby är just att bevara dessa växter på plats.
Fikat intogs i ’Klonarkivet’. Där fanns fullt med stolar och bord som verkar ha fått stå kvar över vintern. Klonarkivet är ett område med äppelträd där gamla ovanliga sorter bevarats. I den närliggande ’Sibiriska trädgården’ växer en sibirisk äppelsort som Linné planterade in och som han var speciellt intresserad av.
En tredje avsikt med kulturreservatet Linnés Hammarby är att visa upp 1700-talets jordbruk. Jordbruket och djuren lät Carl von Linné sin hustru Sara-Stina och drängarna ta hand om. På den tiden uppskattade man att fyra lass hö skulle räcka för att föda en ko över vintern och Hammarby beräknades kunna föda 18 kor.
Den här våren har ju inte bjudit på några solskensdagar med mysigt takdropp men det var ändå uppiggande att vandra Linnéstigen, trots att himlen var gråmulen.
Text Barbro Ulén