Fredagen den 9/6 hade UL förarbrist och ställde samma dag in ’vår’ buss till Vassunda. Nästa skulle gå först om en timme.
Vi åkte därför i stället med buss 108 till hållplats Kvarnbo, tog vägen som går över den djupa ravinen vid Kvarnbofallet och vandrade rundan Fjärilsstigen Rödmossen-Håga. Det är en slinga som vi bara gått vintertid tidigare. Men nu blommade liljekonvaljer i skuggan, nattviol på fuktängen och skogsolvon, med sina stora kantblommor, längs kanten av stigen. Fjärilsstigen går på den gamla banvallen genom Hågadalen och in genom Nåsten. Man passerar genom några av de allra artrikaste fjärilsmiljöerna i Sverige.
Dagens förhållanden var också utmärkta för att ge bra mikroklimat – solsken, varmt och relativt vindstilla. Vid starten av stigen finns en broschyr med foton på alla 56 dagfjärilar och 3 bastardsvärmare som man sett i området. Fjärilar kan övervintra i olika stadier – som vuxna, som puppa, som vuxna larver eller som ägg och detta bestämmer i vilken ordning de olika arterna dyker upp. Nu i början på juni fanns det många fjärilar men om ett par veckor, när åkervädden blommar, brukar det finnas allra mest eftersom åkervädden blommar så länge och har så rikligt med nektar som fjärilar tycker om. Vi tror att vi identifierade Ängsblåvinge, Citronfjäril, Vinbärsfuks och Aurorafjäril.
Där stigen viker av mot skogen såg vi Ängvitvinge eller Skogsvitvinge, en fjäril som har ’torgskräck’ och inte flyger över öppna ytor. Det är också en långsam fjäril medan den grönare Rapsbaggen flyger snabbare. Vi passerade sen Rödmossen som är Uppsalas närmaste vildmark. Skogen var väldigt torr och vi mötte inte en människa här. Åter på banvallen var det däremot fullt med barn och vuxna i alla åldrar utrustade med fjärilshåvar och burkar.
Text Barbro Ulén