Att gestalta är nyckeln till allt skönlitterärt skrivande. Fiktivt eller självbiografiskt spelar ingen roll. Men hur gör man?
Det finns knep. Tillsammans med andra får du på denna skrivarkurs möjlighet att leka, experimentera med språket, prova olika genrer, utveckla karaktärer m m. Fokus på delvis självbiografiskt skrivande.
Kursledare Suzanne Berg är utbildad skrivpedagog och leder flera olika skrivkurser i Stockholm och Uppsala. Hon brinner för att dela med sig av det som skrivandet kan ge som konstform, personlig utveckling och kreativ gemenskap.
Kursen omfattar 5 studietimmar per dag med paus för kortlunch som du tar med själv. En studietimme omfattar 45 minuter. Ni tar också två pauser på 15 minuters bensträckare per dag.
Inga förkunskaper krävs – bara lust att skriva.
Till hösten fortsätter föreningens egen skrivarcirkel – Skrivarstugan. Kontakta Christer Larsson för mer information.
Fredag 17 maj, i strålande väder, åkte en grupp på 30 personer till Ängsholmens gårdsmejeri utanför Harbo. Väl där välkomnades vi av Linda, som tillsammans med sin sambo Jonas står för tillverkning av buffelmozzarella, men även vanlig ko-ost (med mjölk från närbelägen Eko-gård).
Gården är ett familjeföretag där även mamma och pappa arbetar. Än så länge krävs inkomster från annan verksamhet för att försörja familjerna.
Linda berättade hur det kommer sig att de har vattenbufflar på gården. Det var hennes pappa, som introducerade vattenbufflar i Sverige. Han hade genom sitt arbete kommit i kontakt med forskning om mjölkersättningar och många olika sorters mjölkproducerande djur hade ingått, dock ej vattenbuffel. Han blev intresserad och började söka efter lämpliga djur att ta in till landet. Det blev en långdragen process, då man först måste lokalisera en bra besättning och därefter måste djuren stå i karantän en lång period. I Tyskland hittade man en gård som var villig att sälja ett antal djur. När de väl släpptes från karantänen började svårigheterna. Djuren var inte vana att handhas av människor, än mindre att mjölkas. Det krävdes mycket tålamod innan folk och fä kom överens.
Numera består hjorden av cirka 40 djur och de strövar fritt på ägorna runt gården. Ett 15-tal kor mjölkas 2 ggr/dag vilket ger mellan 8 och 15 liter per ko. Resterande djur går på ängar som ligger i anslutning till Sörsjön. På våtängarna, där man inte kan hålla vanliga kor, trivs bufflarna utmärkt. De restaurerar markerna genom att trampa runt i blötan och återställer vattenspegeln i sjön. Det arbetet var det ingen som tänkt djuren kunde göra!
Linda berättade en dråplig historia om när hon åkte till Italien för att lära sig tillverka mozzarella. Det hade då funnits bufflar under 2 år på gården. Hon blev väl mottagen, men sågs med skepsis av italienarna. ’Inte kan ni ha vattenbufflar i Sverige. Det är ju is året runt på gatorna. De kommer att frysa ihjäl’. Faktum är att djuren trivs utmärkt även när det snöar om de har möjlighet att gå in under tak och vara torra.
Kö för att köpa mozzarellaost. Fotograf: Agneta.
Vi fick tyvärr inte se tillverkning av mozzarella, då den görs varannan, var tredje dag, beroende på mjölktillgång. Två hundra liter per gång behövs. Vi kunde se in i ysteriet, men fick naturligtvis inte gå in dit. Specialmaskiner som klipper av olika storlekar av ostmassan används och osten kommer via distributörer ut till konsumenterna senast dagen efter tillverkning. Linda fastslog att mozzarella helst ska ätas pinfärsk.
Som avslutning bjöds vi på mamma Evas ostkaka med grädde och sylt och kaffe. Mycket gott ute i solskenet. Fotograf: Eva.
Ängsholmens gård håller öppet med försäljning och kaffe lördagar och söndagar mellan 11-16 under sommaren. Bäst är att ringa före besök så ni är säkra på att det är öppet.
Hemfärd från Ängsholmens gårdsmejeri. Fotograf: Eva.
Text & foto Agneta Sandler Bävfe | Foto Eva Ulriksson
Sommaren nalkas med stormsteg och det är inte många programpunkter kvar att kunna delta i innan det nya programmet kommer. Det står dock inte på så är det augusti igen och då hittar du det nya häftet i brevlådan och på hemsidan. Som alltid med nya intressanta aktiviteter.
Glöm inte att titta på vår förnämliga hemsida som ständigt uppdateras. För dig som vill eller behöver ha innehållet uppläst har vi också en lyssnafunktion. Återkom gärna med feedback så vi vet om vi ska ha den kvar.
Det händer ju att våra aktiviteter är så attraktiva att alla inte kan beredas platsgenast, anmäl dig ändå fast du ser att det är fullbokat. Vi kan komma att dubblera aktiviteter där stort intresse finns – om någon är villig att ställa upp och ta ansvar för den nya aktiviteten. Programmakaren som deltog första gången kan kanske inte avsätta tid igen. Ta chansen att prova; om vi ska orka dubblera aktiviteter behöver vi bli flera som jobbar!
I vårens program dubblerade vi fyra av aktiviteterna, vi bytte till en större lokal i ett annat fall och en konsertresa planerades för 30 personer men det blev 50 personer i slutändan.
Vissa aktiviteter går inte att dubblera. Ett exempelvis är ”Med buss genom Uppsalas nya stadsdelar”. Stadsbyggnadskontoret hade inte möjlighet att göra turen fler gånger. Vi hade lätt kunnat fyllt ytterligare två bussar, så stort var intresset.
Så trots att det kan kännas motigt att inte komma med direkt så ska du veta att vi gör vårt bästa för att göra dig nöjd som medlem.
Vi från programkommittén önskar er alla en riktigt trevlig sommar!
Trots regn i väntan på bussen vid Radisson Blu var humöret hos de Aktiva Seniorer som skulle delta i resan gott. En halvtimme försenad, på grund av trafikhinder, for full buss till Salnecke utanför Örsundsbro. Där regnade det dessutom inte.
VIP-visning av slottet gavs av självaste slottsherren Lars Norman. Han och hustrun Elisabeth köpte slottet 2013 och har sedan dess renoverat och restaurerat. Slottet är sedan mitten av 1960-talet ett statligt byggnadsminne. Salnecke är ett av Upplands mest välbevarade slott från Vasatiden. Det byggdes under 1640-talet.
Norman berättade om slottets historia, forna ägare, om restaureringen och om slottet och dess inredning och utsmyckningar. Vackra öppna spisar, landets äldsta parkettgolv, smakfulla rum med fantastiska inredningar. Många gamla vackra saker och stil blandat med nytt. Detta slott är levande, här bor en familj.
På Slottscafet serverades vi Skogsbackens läckra skink- och ostpaj och kaffe. Vi fick också en liten beskrivning av företaget av ägaren Marih Jonsson. Hon och maken Ramon driver även Skogsbackens ost, ett hantverksmässigt och småskaligt mejeri. Somliga av oss shoppade loss bland alla närproducerade delikatesser.
Sedan tog trevlige busschauffören Leif oss åter till Uppsala i utsatt tid. Inte en droppe regn. Salnecke slott är så vackert och smakfullt. Rent otroligt, som ett sagoslott men ändå i verkliga nuet. En verklig upplevelse!
oeppen spis
I den stora salen finns en pampig och fungerande öppen spis……och ett unikt parkettgolv. Det äldsta i Sverige?En av två lika och trevliga hörnsoffor.Ett drottningporträtt hör till i varje slott. Vem var hon nu?Den vackra kristallkronan lyser upp matsalen enbart med stearinljus vid speciella middagar och har sin egen historia.En hög spegel i ett av de sex gästrummen, alla namnade efter olika länder.Höga, hala stentrappor alla fem våningarna upp – och ner. Men vi klarade av dem.
Aktiva Seniorers akrylcirkel hade vernissage lördagen den 4 maj på Träffpunkt Storgatan 11.
Utställningen lockade nästan femtio intresserade besökare som fick se en mångfald olika stilar i målningssätt, både någon enstaka abstrakt målning och mer verklighetstrogna tolkningar av landskap, hus och växtliv.
Här ser vi sju av elva deltagare från akrylcirkeln.Kerstin Engbloms målningar och konstnären själv.
Det var inte bara jag som aldrig tidigare hade deltagit i en guidad tur bland kända och mindre kända gravar på den här gamla fina kyrkogården.
Flera av oss som blev guidade här för första gången är infödda Uppsalabor, äntligen har det blivit av! Tack för att du ordnade detta, Desirée Helmersson. Det kommer att bli fler besök här, en riktig kulturhistorisk skatt. Och underbart rofyllt.
Vår utmärkta guide Tord Engström.
Vår utmärkta guide Tord Engström, chef för Uppsala kyrkogårdar, började rundturen på kullen som stoftet av professor Olof Verelius ligger under. Tord berättade bland annat att gravarna inhägnades förr för att inte boskapen skulle beta där. Olof Verelius donerade pengar på 1800-talet till inhägnad av fattigkyrkogården där han själv också begravdes. Kyrkogården fanns sedan tidigare, okänt hur gammal.
En lutande gravsten.
En gravsten är mycket tung och förr eller senare faller den om den inte stagas upp ordentligt. Därför kan det vara bra att låta den ligga ner från början.
Att statyn har blicken vänd bortåt är en symbol för döden.En gravvård för en havets man……med en skeppsstäv med kommendörstecken i metall på baksidan.Studentnationerna kunde ta ansvar för sina medlemmar även efter döden.Jan Fridegårds gravsten i form av ett enkelt kvarnhjul.En liten gosses grav, sonen till Amalia von Helvig som rörde sig i Malla Silfverstolpes ”salonger”.Den mest kända av UNTs chefredaktörer, ”Koftan” Johansson, vilar här.Här vilar Gustaf Fröding med sina systrar intill.Hjalmar Hammarskjölds familjegrav.
Vi avslutade vår intressanta rundvandring vid vid Hjalmar Hammarskjölds familjegrav där Uppsalas internationellt mest kände son, Dag Hammarskjöld, är begravd.
Efter många år som sekreterare såväl i ett multinationellt storföretag som i landstings- och universitetsvärlden, och efter mina fyra år som föreningens sekreterare fanns inte ett ordförandeskap alls med i beräkningen; jag skulle ju stiga tillbaka.
Valberedningar har alltid ett styvt och otacksamt jobb, i vårt fall med endast ungefär 1750 medlemmar att tillfråga. Till slut var man ändå tvungen att gå till återvinningen och återanvända en i dubbel bemärkelse gammal sekreterare. Lite fantasilöst, eller hur? Men tack för förtroendet!
Fantasi och initiativ är dock ingen bristvara i den hårt arbetande programkommittén. Styrelsen må vara direktionen – det är programkommittén som är verksta’n, som i sann altruistisk anda skämmer bort föreningen med fina programhäften – två gånger om året!
När föreningen startade 2003 var medlemsantalet 74, nu är vi cirka 1750. Styrelsens ena utmaning blir nu att bland dessa både gamla och nykläckta seniorer hitta alla dem som inte nöjer sig med att bara passivt konsumera utan också aktivt vill bidra till ett större utbud, en större mångfald och därmed göra fler programpunkter tillgängliga för ännu fler. Jag kan försäkra, det är inte bara oavlönat och arbetsamt, ibland otacksamt – det är också mycket mycket roligt!
Den andra utmaningen gäller föreningens ekonomi som måste återfå balansen och som styrelsen kommer att arbeta mycket med den närmsta tiden. En tredje utmaning är att på ett positivt och fruktbart sätt ta vara på våra medlemmars återkopplingar av både berömmande och missnöjt slag.
Vårens slutspel i bowling fick en flygande start. Bo Andersson ryckte till sig en stor ledning genom att prestera utmärkta 222 poäng. Faktiskt den bästa serien under säsongen så här långt.
Mycket återstår och både Monica Johansson och Berit Andersson har vittring – det handlar bara om 11 poäng.
I damernas mästerskap leder Irene Lindström med 16 poäng. Ingen helt betryggande ledning. Pia Jakobsson, till exempel, bättrade alla sina tre resultat med 61 poäng, det är årets kliv, grattis!
Herrarnas mästerskap är ett veritabelt getingbo med minst sex potentiella vinnare.
Vi kan se fram emot en spännande vår.
Efter diskussion har vi beslutat att göra oss spellediga den 1 maj, många är upptagna.
Jag har de senaste två mandatperioderna varit föreningens ordförande. Inför årsmötet den 4 mars valde jag att inte kandidera för ytterligare mandatperiod.
Dock blev jag vald att bli kvar i styrelsen som ledamot under de närmaste två åren.
Jag har trivts mycket bra med mitt uppdrag som ordförande vilket innehållit stimulerande arbetsuppgifter och jag har känt mig stolt över att ha fått representera föreningen i olika sammanhang.
Nu har jag annat på gång som är svårt att kombinera med uppdraget som ordförande om man vill göra ett bra arbete.
Jag vill tacka alla medlemmar som är aktiva och alla övriga medlemmar för ert engagemang i vår förening som jag tycker är fantastisk!
Britt-Marie Gunnarstedt, styrelseledamot FAS Uppsala
