Onsdagen den 19 oktober hälsades ett 40-tal Aktiva Seniorer välkomna på Träffpunkt Storgatan 11 för att lyssna till f d rådmannen Kurt Ek. Titeln på föredraget var: ”Hur blir man domare och vad gör en domare hela dagarna?”
Under cirka två timmar fick vi lyssna till en mycket intressant och givande föreläsning. Det vi speciellt fäste oss vid var att Kurt Ek tyckte att de så kallade familjeärenden var bland de viktigaste målen och i övrigt berättade han på ett lättsamt och förståeligt sett om andra mål samt om sin väg till domarbanan.
Efteråt bjöds det på kaffe och bullar och Kurt Ek fortsatte att besvara frågor vid kaffeborden.
Under hösten har föreningen återigen kunnat genomföra många aktiviteter både till er och vår glädje. På hemsidan kan du läsa berättelser och bilder från många av dem.I skrivande stund pågår förberedelserna för vårens program.
Våra programmakare arbetar med att ta fram aktiviteter. De kontaktar föreläsare, letar lokaler, beställer bussar och bokar biljetter till exempelvis teater- och musikresor. Därefter vidtar arbetet med att fördela de olika aktiviteterna över vårterminen. Det vill säga, blanda resor, föredrag och kurser, så att det blir ett omväxlande program varje månad. Vid vårens upptaktsmöte 23 januari, notera datumet, presenteras programmet. Ni kommer även till våren att få vår omtyckta broschyr.
Utöver vårt utbud i programbladet arbetar ett stort antal medlemmar med de återkommande aktiviteter föreningen erbjuder. För närvarande finns omkring tjugo sådana aktiviteter. Titta på sista sidan i vårt program. Där kan du hitta något som förhoppningsvis passar dig.
Delta i Programkommitténs r0liga arbete!
Du kan kanske också tänka dig vara en av våra programmakare och dela med dig av just dina intressen? Hör av dig till oss i programkommittén med förslag om både fler enstaka och återkommande aktiviteter. Vi hjälper dig förstås att komma igång!
En av finesserna med vårt administrativa datasystem är att betalningar som görs till våra konton behandlas automatiskt.
Betalningsanvisningar för Deltagaravgifter och Medlemsavgifter är försedda med information och behandlas normalt automatiskt i systemet, men om systemet får felaktiga uppgifter uppstår problem, som måste behandlas manuellt. För att åstadkomma korrekta inbetalningsuppgifter ber jag alla att beakta följande:
Följ de anvisningar som anges på den betalningsavi som du får när du antagits som medlem eller deltagare i aktivitet. Välj betalningssätt – Betala med Swish eller Betala med bankgiro.
Betala bara för den person som anges i betalningsavin.
Se till att ange korrekt OCR-nummer när du betalar via din Internetbank eller med privatgiroblankett.
Använd gärna Swish för betalningar. Välj i så fall detta betalningsalternativ på ditt antagningsbesked.
Inga betalningar ska göras till föreningens gamla plusgirokonto. Kontot kan användas endast efter överenskommelse med kassören.
Avvikelser från dessa rutiner kan dessvärre orsaka problem för föreningen och framför allt för den enskilde medlemmen. I värsta fall kan en anmälan till aktivitet bli så försenad att medlemmen inte får plats.
Om alla medlemmar är extra uppmärksamma på ovanstående regler så kommer det administrativa arbetet att bli ännu smidigare och säkrare.
Nu kan du använda Swish för att betala medlemsavgifter och deltagaravgifter.Du behöver en smart telefon som du laddar med en app som heter Swish samt ett Mobilt BankID. Båda beställer du genom din bank.
Du kanske redan använder Swish för andra betalningar och då behöver du förstås inte skaffa ny Swish-app eller nytt BankID.
Sedan går du in på vår hemsida för att anmäla dig precis som tidigare. När du så småningom får ditt antagningsbesked ser du att det som betalningsalternativ finns både Bankgiro och Swish.
När du i din dator, surfplatta eller mobiltelefon trycker på alternativet Swish skickas din anmälan till mobiltelefonen med betalningsdetaljerna ifyllda och du ska inte lägga in några uppgifter alls.
Du avslutar då hela proceduren genom att godkänna med ditt Mobila BankID.
Du kan givetvis även i fortsättningen använda betalningsformen Bankgiro.
Bror-Erik Lundin, kassör
(Detta är även ett massutskick till medlemmar i föreningen Aktiva Seniorer Uppsala.)
Kortkursen avslutades 28 september och följande onsdag serverades avslutnings- respektive upptaktsfika för 28 nya och gamla spelare.
Tjugoen av dem passade också på att timmen före testa nyförvärvade eller uppfräschade färdigheter.
De senaste två onsdagarna har under våra två timmar de tio banorna åter fyllts av nyentusiastiska spelare och gett visst hopp om bowlingsektionens fortlevnad. Dessutom har Kenny Bjälkensäter åtagit sig att samla resultaten och gå igenom förutsättningarna för att återuppta tävlingsspelet.
Tron på bowlingens framtid inom vår förening illustreras kanske bäst av de två nya, urtjusiga, skräddarsydda klot som två av våra spelare – Agneta Sandler Bäfve och Birgitta Carlsson Fogdegård – skaffat sig.
Foto: Agneta Sandler Bäfve
Förhoppningsvis inga spärrar för spelandet längre, andra än i översättningen av ’spares’ – något sparat, några sparade käglor, vilka alla naturligtvis kommer att fällas i nästa slag!
Strike up!
OBS! Onsdag 2 november är ”spelledig” på grund av skolornas höstlov.
Text Elisabeth Agell
(Detta är även ett massutskick till medlemmar i föreningen Aktiva Seniorer som ingår i bowlinggruppen)
Vi var 19 seniorer som i fredags, med hunden Siri i spetsen, vandrade i Norra Lunsen – en vildmark som ligger 10 km från Stora torget. Vi såg livliga ekorrar och livliga skolbarn vid Stordammens skola och vid själva Stordammen betraktade vi ett av de nya grundvattenrören som konsultföretaget Ramböll satte ner där för fyra månader sedan.
Färden gick vidare in i naturreservatet med dess kärrmarker och karga hällmarker. Hällarna är bevuxna med seniga tallar, renlav, ljung och lingon. När man närmar sig Flottsund ansluter stigarna till Upplandsleden och här är marken mera jämn och tallarna ståtligare. Just när vi lämnade skogen bröt solen igenom molnen och vi fick en fin vy över det öppna landskapet, kantat av lövskog i vackra höstfärger, vid Fyrisåns utflöde.
Kommande Fredagsvandring
Nästa fredag 28 oktober går vi den småkuperade vandringsstigen runt Ältsjön, Länna plus en stig i riktning mot Långsjön.
Ältstigen invigdes 2009 av Upplandsstiftelsen. På 1800-talet sänkte man sjön men den har återskapats genom att man på 1900-talet höjde vattenståndet igen med ett dämme. I skogen har markägaren Holmens huggit bort mycket gran för att skapa utrymme för lövträd.
Samling kl 9.28 Uppsala resecentrum, läge B2 för att ta buss 809 till Länna Löt som man kommer till kl 9.55.
Man når Ältstigen efter att ha promenerat 300 m söderut på trottoaren längs väg 282 därefter fortsatt cirka 200 m på en liten skogsväg som slutar vid en informationsskylt.
Det går buss tillbaka till Uppsala varje halvtimme: kl 13.20, 13.48, 14.18, 14.48.
Det går också att ta bil, men bussen rekommenderas eftersom det är trångt att parkera vid vändplatsen.
I så fall tar man av den lilla skogsvägen till vänster vid den diskreta pilen (under den blåa skylten Mockfjärds). Då har man börjat skymtat Lötsjön till höger cirka 400 m. Avtagsvägen ligger cirka 1,5 km innan man kommer in i Lännas gamla brukssamhälle.
Så blev den resan i alla fall av till slut – resan till Stjernsund och Vättern, som covid-19 bland mycket annat ställde in för oss i augusti 2020. Men en Aktiv Senior får inte ge sig!
Den här gången var vi 55 glada och förväntansfulla som i stor buss, vant och säkert framförd av bussförare Perra, hoppades på: – fint väder – ankomst till Askersund i god tid för en ordentlig bensträckare – lugn och behaglig båtresa ombord m/s Wettervik under intagandet av en läcker lunch alltmedan skeppare Johan Bergsten berättade om sevärdheterna i området.
Foto: Johan Bergsten
Skepparen pekade på Prinskullen där sångarprinsen Gustaf kan ha suttit och av den vackra naturen fått inspiration till flera av sina kända kompositioner. Sorglig är historien om Elsa Andersson, Sveriges första aviatris och fallskärmshoppare, som 1922 omkom vid en uppvisning över sjön Alsen sedan hennes skärm inte vecklade ut sig. 100 år sedan…
På Stjernsunds slott gick vi ännu längre tillbaka i tiden. Det stod klart 1808, beställt av brukspatron Olof Burenstam, byggt i stram nyklassicistisk stil och ritat av arkitekten Carl Fredrik Sundvall, som senare fick nybyggnaden av universitetsbiblioteket i Uppsala på sin lott – men det är en helt annan historia.
Under åren 1823-1860 ägdes Stjernsund av den Bernadotteska familjen. Karl XIV Johan använde slottet som övernattningslägenhet vid sina resor mellan Stockholm och Oslo. Sonsonen, sångarprinsen Gustaf, lät 1848-1852 utföra en genomgripande nyinredning. Vi fick skrida genom salar som kan visa upp en av de rikaste och bäst dokumenterade interiörerna från 1800-talets mitt, med stora franska mattor, magnifika ljuskronor, stora speglar med snidade guldramar, majestätiska sängar med originaltextilier där minsta oförsiktiga rörelse eller nysning kunde orsaka förödande skada, och genom en matsal som i väggarna har fyra basreliefer, ”conversation pieces”, och tolv månadsbilder i trompe-l’oeil-teknik.
De sista ägarna var familjen Cassel. Änkefru Augusta Cassel avled 1951 och överlämnade i testamente Stjernsunds slott med inventarier samt parken till Kungl. Vitterhetsakademien. Dessförinnan, år 1948, hade hon sålt åkermark och skog till Uppsala universitet. Universitetet sålde på 1990-talet i sin tur mark och skog till privata ägare.
Slottsbutiken krävde sin tid, och för att som utlovat hinna tillbaka till Uppsala till kl 19 blev stoppet i Askersund ganska kort, men tillräckligt långt för att ändå ett kort cafébesök hanns med, eller de största av glassar hann intas (utanför bussen). Och prick kl 19 var vi tillbaka, såklart.
Foto: Gunilla Strömstedt
Deltagarna var glada och nöjda med dagens utflykt, vilket med varma ord delgavs reseledaren, som i sin tur var mycket glad och tacksam för den lyckosamma dagen. (Borde ha suttit på Prinskullen och sjungit ’Sjung om seniorens lyckliga dag…’)
Inte för att någon ny kryssning med m/s Wettervik eller besök på Stjernsund skulle ha varit planerad – nu kan den inte bli av. Skepparparet Bergsten har efter 20 år nu sålt sin båt, vars nya hemmahamn lär vara Gävle! Farväl vackra båt, ses vi någonsin igen?
Besöket hos konstnären Erika Bengtsdotter den 17 oktober var mycket inspirerande. Erika har sedan 20 år tillbaka sin ateljé i en före detta livsmedelsbutik i Luthagen. Hon berättade att hon känner sig så lyckligt lottad att ha en egen ateljé mitt i stan.
Erika arbetar i flera material, akryl, olja, plexiglas och plåt. Hon visade oss många konstverk, de flesta i akryl, men också många bilder på verk i plexiglas.
Arkivbilder
Hon berättade att hennes främsta inspirationskällor är mamma Astrid som också var konstnär och mannen Lennart som skrivit flera böcker om flyg och flygare.
Ofta arbetar Erika med ett tema. Hon har till exempel haft tankar om luft och andning. Detta tema har gestaltats i hennes konst och i en liten bok ”Luftberättelser”.
Erika håller målarkurser och har även skrivit ”Målarboken” med kunskap och inspiration till dem som vill prova på att måla.
Nu förbereder hon en utställning tillsammans med skulptören Anna Löwdin. Den ska äga rum i april 2023 i gamla Tingshuset i Enköping.
Vi var rekordmånga Seniorer (24 personer) som gick till Linnés Hammarby i det vackra höstvädret i fredags. Vandringen blev 7,6 km lång eftersom vi gjorde en rejäl rundtur i kulturreservatets fina skog.
Vi passerade Hammarbys humlegård. Humlet var den enda obligatoriska grödan på Linnés tid, eftersom det sedan 1400-talet var lag på att varje bonde skulle ha minst 40 humlestörar. Ölet stod då för en fjärdedel av böndernas kaloriintag. Humlen skördades alltid Bartolomeusdagen det vill säga den 24 augusti. Det är honplantorna som används till ölet tillsammans med malten.
Vid boningshuset (som Linné själv lät bygga) var det soligt och på rundeln blommade fortfarande kärleksört. Vi tittade på äppellunden och gick sen till kålgården. Det är ett synonymt ord för nutidens köksträdgård för man odlade inte bara kål. Utformningen är densamma som munkarna hade i St. Gallens kloster: två alnar (1,2 m) breda gödslade bäddar mellan gångar täckta av bark.
Man hade en treårig växtföljd på 1700-talet för att minska skador av jordloppor och jordflugor etc. År 1: Kål, sallad, bladgrönsaker (behöver mest gödsel) År 2: Lök och rotfrukter (behöver mindre gödsel) År 3: Ärtor, bönor (behöver minst gödsel). I den nuvarande kålgården finns också medicinal-växter och prydnadsväxter.
I skogen såg vi höga stubbar efterfällning av lövträd för ved. På 1700-talet tillämpade man så kallad syrfällning. Träden fälldes i arbetshöjd på försommaren och fick sedan ligga kvar med grenar och löv. Veden torkade då lagom till att den togs in på hösten.
Vi såg också försök med katning av tallar. Stammarna hade barkats så att det bara fanns kvar barksträngar. Då bildar trädet kåda och kådliknande ved som gör att virket blir mycket hållbart.
Vi såg också en så kallad kaskesvedja som hade anlagts i lövskogen för sex år sedan. När man gjorde en sådan svedja högg man först ner slyet, rensade därefter gagnvirket och eldade sedan upp riset. Ingen jordbearbetning behövdes för sådden. Första året sådde man svedjeråg som gav tio gånger utsädet mot normala tre gånger på åkrarna. Andra året kunde man så svedjerovor eller så fick djuren beta. Därefter fick skogen växa igen under 25-30 år. Sådana små svedjor har utnyttjats sedan medeltiden i utmarkerna. Svedjorna hade stort värde för bonden då fogdarna hade svårt att hålla reda på arealerna och i praktiken beskattades de därför inte.
På tillbakavägen passerade vi Hammarbys åker- och ängsmarker som tillsammans motsvarar 70 tunnland. Fortfarande stod en hässja kvar med ängshö. På åkermarken sår man tre olika grödor som odlades på 1700-talet. En av grödorna är höstråg. Man försöker få fram ny sort (’Hammarbyråg’) genom evolutionär växtförädling. Tanken är att rågen ska anpassa sig till växtplatsen och bilda en egen sort som skall kunna vara klar efter bara tre-fem år. De två andra grödorna är svarthavre (blir svart när den mognar) och maltkorn.
Man tillämpar 1700-talets ’tvåsädesrytm’: År 1: spannmål som binds i kärvar och krakas År 2: träda som betas och gödslas av hästar och kor. Vi såg ett par kvigor eller stutar som fortfarande betade. De var av en svart ras som anses ge bra kött.
Nästa fredag, den 21 oktober, går vi en längre sträcka i knölig terräng i Lunsen från Stordammen till Flottsund.
