I fredags var det ett stort gäng som i gråmulet väder startade fredagsvandringen vid Fyrishov.
Vi fortsatte på den västra sidan av Fyrisån, genom den norra delen av Tunakolonin och passerade Lötenkullen och Röboåsen. Den tredje åsen, Tunabergsåsen, besteg vi, och då bröt solen fram. Vi nådde Gamla Uppsala fornområde efter lite strapatser, då stigen bestod av knölig hårt tilltrampad snö eller is. Hem gick de flesta tillbaka via Tunabergsskolan och därefter till bussarna på Svartbäcksgatan. Totalt gick vi 9,1 km.
Vägen är välkänd sen tidigare vandringar, men utsikten från Tunabergsåsens högsta punkt, med den lilla träplattformen, var ovanligt betagande en klar vinterdag som idag. Vi såg höjderna vid Lunsen och Vedyxa, höghuset i Sävja och, eventuellt, de höga husen i Rosendal och Husbyborgsmasten. På F16 (Ärna flygplats) var det lugnt utan några flygplan eller helikoptrar. Akademiska sjukhusets intensivvårdshelikopter är fortfarande baserad här, men måste flytta år 2028, eftersom Försvarsmakten tar över hela området.
Väl uppe på Tunabergshöjden blåste det inte lika mycket som förut och här inträffade ett oväntat möte. Från den motsatta backen som vi stegat uppför kom en ung joggande kvinna över krönet. Det var dottern till ett av paren i vandringsgruppen. Hon såg stark ut och rörde sig med energi när hon körde sitt pass i det snötäckta löpspåret. Det blev ett varmt och glatt möte med kramar mitt i två helt olika tempon. Hennes pappa, som han alltid brukar skämta på våra vandringar, skojade extra mycket.
Vi närmade oss de snötäckta högarna som hade ett helt annat utseende än på sommaren. De reste sig ur landskapet som små fjälltoppar, mjuka men mäktiga, som om Uppland för en stund lånat något av Lapplands dramatik. Vi fortsatte mot kyrkan, med halkiga steg, och passerade en sänka som kallas Offerlunden. På informationsskyltar kunde vi läsa: En skrift från 1070 berättar om Gamla Uppsala. Att folk offrade människor och djur vid en källa och vid ett evigt grönt träd. Namnet Offerlunden dyker upp på en karta från 1679 i Olof Rudbecks bok Atlantica. Han ville bevisa att Gamla Uppsala var kärnan i det sjunkna Atlantis, Gudarnas ö. Offerlunden undersöktes 2013, men man hittade inga spår efter offerriter. Man anser nu att sänkan uppkom då man tog sand för att uppföra den östra högen vid Odinsborg.
Snorre Sturlasson föddes på Island vid den här tiden. Han blev lagman och skald och skrev ner gamla muntliga traditioner. Människorna såg världen som ett träd, Yggdrasil, vars tre rötter gick till var sin brunn. I en av brunnarna (Mimers brunn) drack Oden vishet varje dag. Det fanns nio världar: Guda-familjerna bodde i Asagården, människorna i Midgård och världarna förbands med regnbågsbron Bifrost. När någon dog avgjorde dödsorsaken vart man hamnade. Drunknade hamnade hos havsgudinnan Ran. Andra kunde leva vidare i heliga berg eller i själva graven. Isländska skrifter berättar också om rituella kapplöpningar med hingstar. De bästa valdes ut, slaktades och blev offergåvor. Kungarna i Ynglingasläkten ansågs ha guden Frej som förfader. En av kungarna var kung Adils. Han red omkring vid Disabloten, men föll av hästen, krossade skallen och är begravd i en av de tre stora högarna.
Sveriges första ärkestift låg sedan 1164 i Gamla Uppsala. Men kyrkan brann två gånger under 1200-talet och Gamla Uppsala låg så pass avsides att platsen inte lockade tillräckligt många besökare. Påven gav sin tillåtelse att flytta ärkesätet till Östra Aros, dvs. till Uppsala och den nuvarande platsen för Uppsala domkyrka. Därmed kom Gamla Uppsala att mista sin position som maktcentrum. Den 24:e januari 1273 bars den heliga kung Eriks relikter i procession från Gamla Uppsala till Östra Aros. Kvar i Gamla Uppsala blev en förminskad kyrkobyggnad och en bondby som var Upplands största.
Text Barbro Ulén
Nästa fredag 13 februari går vi Danmarks kyrka – Linnes Hammarby t o r med en rundtur i kulturreservatets fina skog. Samling Uppsala resecentrum läge C2 för att ta buss nr. 102 kl. 10.14. Avstigning kl. 10.27 vid Danmarks kyrka. Tillbaka går bussen varje halvtimme kl. 13.00, 13.30 14.00 etc.