Aulan fylldes med äventyrslystna seniorer som följde med på bildvisningen om Alaska som Tomas Eriksson presenterade. Grizzlybjörnar, koppargruvor och vithövdade örnar fångade intresset.
Frågorna efteråt visade på stor nyfikenhet på detta resmål.
Stort tack för en spännande reseskildring, Tomas!
Text & foto Sonia Ericsson Zillén
Välkommen till Aktiva Seniorers årsmöte den 10 mars kl 13.00 i Missionskyrkan; sista anmälningsdag är den 3 mars.
Nu finns årsmöteshandlingarna tillgängliga att ladda ner här från hemsidan. Skriv gärna ut dem och ta med på årsmötet. Av miljöskäl kommer endast enstaka kopior av handlingarna att finnas i lokalen.
Bästa hälsningar,
Styrelsen för Aktiva Seniorer Uppsala
(Detta är även ett massutskick till medlemmarna i Aktiva Seniorer Uppsala.)
Nu är det dags för årets andra torsdagspub. Vi träffas som vanligt på Happy Duck kl 16 och tar något att dricka och/eller något att äta tillsammans.
Happy Duck hittar du på Svartbäcksgatan 11 – i hörnet vid Klostergatan, under Interpool.
Välkommen till en trevlig stund tillsammans med andra medlemmar i föreningen!
Du behöver inte anmäla dig i förväg – det är bara att komma!
Kontakt Gudrun Wedberg tfn 0702-59 09 69
(Detta är även ett massutskick till medlemmar i föreningen Aktiva Seniorer som är med i gruppen Torsdagspub.)
Fredagen den 20 februari vandrade vi från Lingonvägen i Storvreta in i västra Adolfsbergskogen och gick småstigar till den östra delen.
Via Adolfsbergsvägen och Ärentunavägen nådde vi Storvreta bibliotek, varifrån vi via gångstigar fortsatte till Storvretas badplats ’la Playa’. Med näsan mot söder följde vi stigen längs Fyrisån till Ekeby kvarn och därifrån var det inte långt till busshållplatsen Trekanten. Totalt gick vi 8 km.
Adolfsbergsskogen är en kalkbarrskog med rik flora, gamla träd och mossrika partier, och den är ovanligt lugn för att ligga nära en så pass stor ort som Storvreta. Man har haft planer att bygga bostäder här men, på grund av skogens stora ekologiska betydelse, stoppades planerna 2018. Trots det fina vintervädret mötte vi inte en människa i skogen. Däremot såg vi mycket omfattande spår efter vildsvin som nyligen vänt upp jorden. Vildsvin bökar mycket även i skogarna i Uppland, och detta har blivit vanligare i takt med att stammen ökat. Vi såg också många avbrutna träd, t. ex. unga tallar. Denna vinter har tung, blöt snö lagt sig i stora mängder och orsakat stambrott och toppbrott.
Det finns flera lokaler rika på rödlistade svamparter i Adolfsbergskogen. Två av dem klassas som nationella topplokaler. Där hittar man den rödlistade fjälltaggsvampen koppartaggsvamp, och de båda följearterna raggtaggsvamp (starkt hotad) och fläckfingersvamp. Här finns också knölig taggsvamp som är starkt hotad. En annan känslig svampart man kan hitta här är violgubbe med 17 rödlistade följearter. Här häckar minst ett 40-tal fågelarter (varav elva är rödlistade) och minst sju arter av fladdermöss (varav två är rödlistade). I området finns aspsplintbock, aspvedbock och mindre poppelglasvinge. Här finns också fem fridlysta arter av orkidéer samt fridlysta grod- och kräldjur.
Vid ’la Playa Storvreta’ vid Fyrisån har man en fin utsikt norrut, och där anade vi Uggelsta gård och Ånge fågeldamm. Uppsala Vatten har en liten röd pumpstationen i skogsbrynet vid badet för att samla upp avlopps- och hushållsvatten från bostäder norr och nordost om la Playa, spillvatten som pumpas vidare mot huvudledningen som går söderut mot Uppsala.
Ekeby ligger precis där Fyrisån bryter igenom Vattholmaåsen, en plats som i århundraden varit perfekt för vattenkraft. Byn vid kvarnen omtalas första gången 1357, men arkeologiska fynd visar att området kan ha varit bebott långt tidigare, redan kring 1000‑talet. Förutom kvarnen fanns ett mindre sågverk, en smedja och flera gårdar som brukade marken runt omkring. Kvarndriften fortsatte i över 600 år och upphörde först 1986.
Under 1500‑talet bestod Ekeby av 3–4 gårdar. Under medeltiden ägdes marken av olika adelsmän och även av Uppsala domkyrka och Helgeandshuset. Under 1700‑ och 1800‑talet var den en liten, stabil by om tre gårdar (plus kvarnen och dess ekonomibyggnader). Det som återstår i dag, förutom kvarnen, är äldre hus, spår i marken efter äldre bebyggelse och en vägsträckning som följer den historiska byvägen.
Vintern förändrade Adolfsbergskogen och strandpromenaden på ett sätt som gjorde den extra stämningsfull idag: tystare, ljusare och med djurspår i snön. Men vi kom överens om att göra om vandringen under tidig försommar.
Text Barbro Ulén
Fredagen den 27 februari Rosendal och norra delen av Gula stigen Samling kl 10 Stads-skogens entré vid Sommarro (buss 2, 7 och 12). Vi går den enklaste vägen till Rosendal, kollar på denna nya stadsdel, och följer en stig som möter Gula stigen norr om Malma gård. Sen fortsätter vi den norra delen av Gula stigen genom Kronparken eller avslutar ännu närmare stan.
I onsdags (18/2) besökte 49 köpglada seniorer Smile-butiken i Åkersberga. Smile-butiken är känd för sitt stora utbud av kläder i fysisk butik och på webben.
Vi blev väldigt fint mottagna av butikens expediter som hjälpte oss att prova ut kläderna.
Efter besöket i butiken fick vi njuta av en god lunch vid Österåkers golfklubb, i Åkersberga.
Text Agneta Lydig, Annica Hedin Larsson och Sonia Ericsson Zillén
Foto Sonia Ericsson Zillén
Tisdag den 24 februari är det vintervandring i Rosendal. Vi träffas kl 10 utanför Leijon Stenugnsbageri och Konditori, Gerd Enequists gata 6A.
Efter en promenad på cirka en timme bland nytt och ännu nyare i Rosendal fikar alla som vill tillsammans!
Närmaste busshållplats: Regementsvägen, buss 3, 4, 8, 11, 13.
Hoppas vi ses!
Välkomna önskar Anette, Margith och Katarina, tfn 0708-56 38 47
(Detta är även ett massutskick till medlemmar i föreningen Aktiva Seniorer som är med i gruppen Korta vandringar.)
När staten försöker tysta henne, väljer hon att färdas i motström. Den blå färden är en hyllad och episk roadmovie om en kvinna som vägrar att låta någon annan bestämma hennes öde.
Vad Den blå färden
När Torsdag den 19 februari kl 15.00
Var Fyrisbiografen, Salong 1, 92 platser
Seniorpris 95:-
Filmens längd 86 min
Eftersnack Bestämmer vi på plats
Om filmen 77-åriga Tereza lever i ett framtida Brasilien där gamla människor tvångsförflyttas till avlägsna kolonier. Där förväntas de tillbringa sina sista år, så att den yngre befolkningen kan fokusera på att arbeta och bidra till ekonomin. Men Tereza vägrar att acceptera sitt öde. I stället ger hon sig ut på en flodfärd genom Amazonas djungel – en resa som ska bli hennes livs största äventyr.
Brasilianske Gabriel Mascaro, bland annat känd för Neon Bull, är tillbaka med ännu en filmfestivalfavorit.
Den blå färden, Silverbjörnprisad vid filmfestivalen i Berlin, är en episk roadmovie, eller snarare en ”flodmovie”, som tar dig med på en poetisk resa genom Amazonas djungel.
Är vi tio biobesökare eller fler så får föreningen ett litet bidrag av kommunen. Av den
anledningen skriver vi upp allas namn – så säg till när du är där till någon av oss filmvärdar som står i foajén. Vi rekommenderar att du köper biljetten i förväg, det har hänt att biljetterna har tagit slut, då speciellt till Salong 2. Du behöver inte anmäla dig i förväg.
Efter filmen går vi som vill vidare till något trevligt ställe och samtalar om filmen.
Väl mött alla filmälskare på torsdagen den 19 februari före kl 15.00 på Fyrisbiografen!
Biovärd Liselotte Eriksson, tel 0703-47 13 81
(Detta är även ett massutskick till medlemmar i föreningen Aktiva Seniorer som är med i
Filmgruppen)
Fredagen den 13 februari vandrade vi från Danmarks kyrka, Linnéstigen och Natur-stigen/Kyrkstigen mot Linnés Hammarby, med en kortare promenad i kulturreservatets skog.Tillbaka från Linnés Hammarby gick de flesta Kulturstigen och Linnéstigen till Danmarks kyrka. Det blev en sträcka på nästan 7 km.
Solen sken från en blå himmel och snön hade dunstat bort i skogsbrynen. Där kändes det som vår, men i skogen var det fortfarande kvar ordentligt med snö. På stigarna var snön riktigt hård och tillpackad och det var rätt knöligt att gå.
Varför heter kyrkbyn Danmark? En lite långsökt teori är att danska vikingar färdades längs Långhundraleden och använde höjderna vid nuvarande Danmarks kyrka som landmärke. Långhundraleden var en av vikingatidens huvudvägar in mot Gamla Uppsala. En annan teori är att namnet bygger på det fornnordiska ordet dank dvs. träsk, men att man tappat k-et. Namnet ska då tolkas som ’skogen vid de sanka ängarna’.
Linné är fortfarande den internationellt mest kända svensken förutom möjligen Alfred Nobel.
Linné köpte Hammarby 1758 och gården var slutpunkten för hans pedagogiska naturvandring Danmarksvandringen, där det bjöds på kvällsmat. Linné föddes 1707 och vid 300-års jubiléet (2007) invigdes kulturreservatet.Syftet är att bevara ett historiskt landskap, visa hur människor levde och brukade marken och ge en konkret upplevelse av 1700-talets agrara värld. Under de senaste två årenhar vi sett hur skogengallrats och skogsbrynen glesast ut. Det gäller även den stora åkerholmen med jämnhöga tallar strax söder om utsiktsberget. Närmast Hammarby betas nu skogen återigen som de gjordes på Linnés tid. Då var skogs- och utmarkerna ganska trädfattiga med dagens mått mätt.
En av dagens vandrare är uppvuxen på Linnés Hammarby och gick i skola i Danmarks skola. Det närbelägna 1800-tals torpet, Dragontorp 56, var då en primitiv sommarstuga där de boende fick hämta vatten från säteriets brunn. Det som slår en är hur fruktansvärt stenigt området är och hur besvärligt det måsta ha varit att bygga hus och plantera växter här. Vid återvandringen såg vi det stora femstenaröret sticka upp ur snön. I dess mitt finns en hjärtsten och runt den fyra bi-liggare. Det anlades vid en s k gränssyn år 1803 och markerade rågången mellan Hammarby, Ängeby och kronparken.
Text Barbro Ulén
Fredagen den 20 februari Storvreta strandpromenad Samling läge C3 kl 10:10 för att ta buss 110 till Storvreta centrum. Avstigning c:a 10:40. Vi går gångvägar Storvreta Vårdcentral-Pluggparadiset över Fullerovägen och Stens stig till badplatsen. Vi går den nya promenadstigen längs Fyrisån till Ekeby kvarn (tor.). Här behövs broddar. Tillbaka kan man åka buss från Storvretabiblioteket:
| Buss 110 | Buss 823 |
| 12:29 13:28 14:29 | 13:14 14:14 |
Det går att utöka vandringen genom att ta sig österut, via Ärentunavägen som går under järnvägen, svänga norrut Adolfsbergsvägen och gå en runda i denna numera skyddade skog. Tillbaka kan man t ex gå Vängelinsvägen till Storvreta järnvägsstation och ta Mälartåget hem. Det går 13.09, 13:39, 14:08.
I fredags kväll (6/2) besökte Aktiva Seniorer Salnecke Bistro i Örsundsbro för en sing-a-longkväll med allsångsledaren Anna-Karin Nytell Oldeberg, AKO, tillsammans med musikerna Kent Wennman, Arvid Callin Nerdal och Ulf Holmgren.
Vilket ös det blev, en härlig kväll där artisterna och publiken bjöd på sig själva i ABBA-allsång.
Publiken sjöng med extra mycket under ’Dancing Queen’ och AKO bjöd på ett humoristiskt mellansnack som gjorde oss på gott humör.
Du, som inte var där, missade verkligen något!
Text Agneta Lydig, Sonia Ericsson Zillén
I fredags var det ett stort gäng som i gråmulet väder startade fredagsvandringen vid Fyrishov.
Vi fortsatte på den västra sidan av Fyrisån, genom den norra delen av Tunakolonin och passerade Lötenkullen och Röboåsen. Den tredje åsen, Tunabergsåsen, besteg vi, och då bröt solen fram. Vi nådde Gamla Uppsala fornområde efter lite strapatser, då stigen bestod av knölig hårt tilltrampad snö eller is. Hem gick de flesta tillbaka via Tunabergsskolan och därefter till bussarna på Svartbäcksgatan. Totalt gick vi 9,1 km.
Vägen är välkänd sen tidigare vandringar, men utsikten från Tunabergsåsens högsta punkt, med den lilla träplattformen, var ovanligt betagande en klar vinterdag som idag. Vi såg höjderna vid Lunsen och Vedyxa, höghuset i Sävja och, eventuellt, de höga husen i Rosendal och Husbyborgsmasten. På F16 (Ärna flygplats) var det lugnt utan några flygplan eller helikoptrar. Akademiska sjukhusets intensivvårdshelikopter är fortfarande baserad här, men måste flytta år 2028, eftersom Försvarsmakten tar över hela området.
Väl uppe på Tunabergshöjden blåste det inte lika mycket som förut och här inträffade ett oväntat möte. Från den motsatta backen som vi stegat uppför kom en ung joggande kvinna över krönet. Det var dottern till ett av paren i vandringsgruppen. Hon såg stark ut och rörde sig med energi när hon körde sitt pass i det snötäckta löpspåret. Det blev ett varmt och glatt möte med kramar mitt i två helt olika tempon. Hennes pappa, som han alltid brukar skämta på våra vandringar, skojade extra mycket.
Vi närmade oss de snötäckta högarna som hade ett helt annat utseende än på sommaren. De reste sig ur landskapet som små fjälltoppar, mjuka men mäktiga, som om Uppland för en stund lånat något av Lapplands dramatik. Vi fortsatte mot kyrkan, med halkiga steg, och passerade en sänka som kallas Offerlunden. På informationsskyltar kunde vi läsa: En skrift från 1070 berättar om Gamla Uppsala. Att folk offrade människor och djur vid en källa och vid ett evigt grönt träd. Namnet Offerlunden dyker upp på en karta från 1679 i Olof Rudbecks bok Atlantica. Han ville bevisa att Gamla Uppsala var kärnan i det sjunkna Atlantis, Gudarnas ö. Offerlunden undersöktes 2013, men man hittade inga spår efter offerriter. Man anser nu att sänkan uppkom då man tog sand för att uppföra den östra högen vid Odinsborg.
Snorre Sturlasson föddes på Island vid den här tiden. Han blev lagman och skald och skrev ner gamla muntliga traditioner. Människorna såg världen som ett träd, Yggdrasil, vars tre rötter gick till var sin brunn. I en av brunnarna (Mimers brunn) drack Oden vishet varje dag. Det fanns nio världar: Guda-familjerna bodde i Asagården, människorna i Midgård och världarna förbands med regnbågsbron Bifrost. När någon dog avgjorde dödsorsaken vart man hamnade. Drunknade hamnade hos havsgudinnan Ran. Andra kunde leva vidare i heliga berg eller i själva graven. Isländska skrifter berättar också om rituella kapplöpningar med hingstar. De bästa valdes ut, slaktades och blev offergåvor. Kungarna i Ynglingasläkten ansågs ha guden Frej som förfader. En av kungarna var kung Adils. Han red omkring vid Disabloten, men föll av hästen, krossade skallen och är begravd i en av de tre stora högarna.
Sveriges första ärkestift låg sedan 1164 i Gamla Uppsala. Men kyrkan brann två gånger under 1200-talet och Gamla Uppsala låg så pass avsides att platsen inte lockade tillräckligt många besökare. Påven gav sin tillåtelse att flytta ärkesätet till Östra Aros, dvs. till Uppsala och den nuvarande platsen för Uppsala domkyrka. Därmed kom Gamla Uppsala att mista sin position som maktcentrum. Den 24:e januari 1273 bars den heliga kung Eriks relikter i procession från Gamla Uppsala till Östra Aros. Kvar i Gamla Uppsala blev en förminskad kyrkobyggnad och en bondby som var Upplands största.
Text Barbro Ulén
Nästa fredag 13 februari går vi Danmarks kyrka – Linnes Hammarby t o r med en rundtur i kulturreservatets fina skog. Samling Uppsala resecentrum läge C2 för att ta buss nr. 102 kl. 10.14. Avstigning kl. 10.27 vid Danmarks kyrka. Tillbaka går bussen varje halvtimme kl. 13.00, 13.30 14.00 etc.
