Fredagen den 21 februari vandrade vi från Danmarks kyrka, Naturstigen i Hammarby, vidare genom den östra delen av skogen i kulturreservat och sedan, via Hubby, till Linnés Hammarby. Tillbaka gick vi Linnéstigen till Danmarks kyrka. Det blev en sträcka på 7 km.
Varför heter byn Danmark? Det finns flera teorier. En lite långsökt är att landet Danmark kunde vara vikingarnas slutstation då man seglade Lång-hundraleden mot Stockholms skärgård. Då var de höglänta delarna av Danmarksbygden ett tydligt landmärke. En annan teori är att namnet bygger på det fornnordiska ordet dank dvs. träsk, men att man tappat k-et. Namnet ska då tolkas som ’skogen vid de sanka ängarna’.
Det har skett stora förändringar i skogen sedan vi gick här för nästan ett år sedan. Den har gallrats kraftigt vilket syntes redan före Ängeby. Det öppna skogsbrynet har nu glest med höga tallar av samma ålder. Den 50 ha stora skogen var en gång i tiden en kronoskog för småviltsjakt. Nu söker man återskapa en mellansvensk skog med historiska värden. Den blir därför annorlunda än naturreservatens skogar som vi vanligen vandrar i.
Under äldre tid var jord- och skogsbruk integrerade med varandra. Först omkring sekelskiftet 1900 skiljdes skogen från betesmark och åker. Då var byarnas skogs- och utmarker ganska trädfattiga med dagens mått mätt. Närmast Hammarby betas nu skogen återigen. Man tar ut virke till alla hankgärdesgårdar som det kryllar av. Här demonstreras svedjor. Tallar närmast gården har man katat (delvis barkat) för att de ska bilda hållbart kådvirke. Även de höga tallstubbarna som nu markerar Naturstigen verkade katade.
Hubby är grannbyn som Linné fick som gåva av Gustav III under blomsterkungens sista år. Efter hans död kom den att tillfalla Linnés döttrar och här växer fortfarande ett stort bestånd av sibirisk nunneört. Vi fortsatte vandringen genom Linnélunden dvs. den f.d. park som Linné anlade. Den blev därefter i stort sett orörd och här finns nu fortfarande nästan 50 olika växter om Linné tog till Hammarby en gång i tiden. Fikat intogs i lä av ladan vid ’Klonarkivet’, äppelträd med olika sorter. Där fanns fullt med stolar och bord som fått stå kvar över vintern.
Femstenaröret som markerade rågången mellan Hammarby, kronparken och Ängeby stack upp ur snön. Det anlades vid en gränssyn 1803. I dess mitt placerades en hjärtsten och runt den fyra biliggare. I väntan på bussen gick vi in i Danmarks kyrka som var öppen. Den har härjats av åskbrand vid två tillfällen: 1699 och 1889 och står ståtligt återuppbyggd. Invändigt är den också renoverad, inklusive takmålningarna av Albert Pictor. Efter att ha köpt Linnés Hammarby besökte Linné kyrkan om söndagarna tillsammans med hunden Pompe. Hustrun Sara-Stina behövde tydligen inte följa med. Hon representerades istället av en särskild psalmbok som låg på kyrkbänken.
Text Barbro Ulén