Igår, fredagen den 14 augusti, vandrade vi i Älvkarleby. 22 grader, kanske sommarens sista värmebölja, men med svalkande bris. Totalt gick vi 9 km längs Dalälvens strömmande vatten.
Vi följde först en stig genom Vattenfalls värnområde för biologisk mångfald längs Kungs-ådran, fortsatte norrut och gick över till den lilla ön Notören, vidare över svajande hängbroar via småholmen Korallen och fortsatte norrut till Älvkarlebys fiskecamping på Sandören i älven. Tillbaka vandrade vi på den östra höga stranden. Väl framme vid Vattenkraftverket gick vi över betongbroar först till Flakön och sen till Laxön, där vi såg en fin fotoutställning.
Vattennivån är ovanligt låg denna torrsommar och strandlinjen låg väldigt lågt. Vi såg mycket stenar, även i Kungsådran, och där ska man tillföra mera död ved för att förbättra livsmiljöerna för fisk, insekter, och andra vattenlevande organismer. Vattnet måste vara ovanligt varmt, men vi såg eller mötte ändå fyra förhoppningsfulla fiskare.
Älvkarleby kraftverk är ett av Sveriges äldsta vattenkraftverk och har varit i drift sedan 1915. Det var då det tredje stora vattenkraftverket i Sverige och hade stor betydelse för industrialiseringen av Mellansverige. Nu är det de stora vattenmagasinen längre norrut som täcker nästan all Sveriges el från vattenkraft. Totalt motsvarar den 40 – 45% av hela Sveriges el-förbrukning.
Två broar bär kungliga emblem. År 1816 uppfördes Carl XIII:s bro, i empirestil uppkallad efter kung Karl XIII. Kungens namnchiffer skulle vara en symbol för trygghet och framsteg. Men som kung var Karl XIII en övergångsgestalt före Karl XIV Johan (Bernadotte) och efter Gustav IV Adolf. Under den senares korta regeringstid hade Sverige förlorat hela Finland till Ryssland och han avsattes 1809. Den andra bron med kungligt sigill är hängbron mellan ön Korallen och den östra stranden. Den bär emblemet CG och invigdes av vår nuvarande kung Karl XVI Gustaf år 1988. En fisketur i älven ingick förstås också i hans besök.
Man upphör aldrig att bli berörd av munken på klippan. Under kung Knut Erikssons tid (1167–1195) fick munkarna i Viby kloster, vid Sigtuna, rätt att fiska lax i Älvkarleby. Detta ledde till upprepade tvister mellan munkarna och bönderna i Älvkarleby. Enligt sägnen blev en munk, som övervakade laxfisket, knuffad i älven ovanför fallen. Han fastnade på en klippa mitt i fallet och där klamrade han sig fast i flera dagar. Munken försvann och hittades senare död nedanför fallen. Klippan där han satt kallas än idag för Munkklippan, och ett kors har rests där som minne av händelsen.
Konflikterna om laxfisket fortsatte. Byborna förstörde munkarnas fiskebyggnader. Kung Knut Eriksson skrev ett brev till invånarna där han påminde dem om munkarnas rättigheter. Bönderna dömdes till böter och att återuppbygga det förstörda. Idag fortsätter konflikterna om fisket i Dalälven. SLU:s fiskeriförsöksstation i Älvkarleby, som i över 100 år satt ut lax och öring i Dalälven, lades ner 2025 när finansieringen upphörde. I år har det därför inte satts ut 60 000 laxar och 55 000 öringar som under tidigare år. Sportfiskare varnar för att laxens och öringens existens i Dalälven är hotad. Vissa naturvårdare vill minska beroendet av odlad fisk och satsa på vilda bestånd – men det kräver att kraftverksdammar åtgärdas först så att fisken lättare kan vandra upp.
Foto Nektar Sinabian
Text Barbro Ulén
Nästa fredag 21 augusti Alsike-Knivsta. Samling Uppsala Resecentrum läge C2 för att kl. 09.44 ta buss 102. Avstigning kl 10.17 vid Alsike skola. Vi går lätta gångvägar 7 – 8 km som följer en bit av Långhundraåsen, går vidare till Knivstas ’strandpromenad’ längs Valloxen, och tar tåget hem.