Hem » Kungliga Haga – Gustav III:s skapelse – en del av Nationalstadsparken

Kungliga Haga – Gustav III:s skapelse – en del av Nationalstadsparken

Äntligen så blev den då av, resan till Hagaparken. Peter från Bergsbrunna Buss rattade vår lilla buss med 29 förväntansfulla Aktiva Seniorer.

Innan Linnéa Sallay anslöt till vår grupp hann vi med en bussfika på stående fot. Linnéa tog oss med till Haga Norra grindar, där hon vid informationstavlan grundligt informerade oss om Nationalstadsparken där ju Hagaparken ingår.

Den 27 kvadratkilometer stora nationalstadsparken, som är världens första natationalpark,
innehåller unika kultur- och naturvärden, allt från slott till koja, parker, sjöar, norra
Europas största bestånd av grova ekar, bland dem Prins Eugens ek, som anses vara den största levande eken på Djurgården. Vidare under vår vandring får vi reda på vad en Engelsk park är för något. Hur såg det ut här innan vår store teaterkung kom hit på 1770-talet? Parken är ju helt och hållet hans fantasi och skapelse. Han engagerade många framstående konstnärer och arkitekter.

Pelousen, som betyder gräsmatta, är hjärtat i hela parken. Vi får lära oss mera om parkens unika byggnader, bland annat Koppartälten (som ska efterlikna romerska militärtält), Orangeriet (som idag inhyser konstnärer), Gustav III:s paviljong, Haga Slott och Ekotemplet. Den sistnämnda byggnaden användes av Gustav III som utematsal. Det var härifrån Haga han begav sig den 16 mars år 1792, på väg till den ödesdigra maskeradbalen i sitt eget operahus. Han kom aldrig tillbaka…

Vår promenad avslutades nedanför Ekotemplet där vi ”slog läger” och inmundigade våra
lunchmackor. Under tiden underhöll oss Linnéa både med fiolspel och vacker sång. Musik
skriven av Joseph Martin Kraus, C M Bellman och sångarprinsen Gustav, som har anknytning till platsen. Tillsammans sjöng vi ”Fjäril’n Vingad”. Denna visa är egentligen ett ansökningsbrev, där Bellman söker arbete för sin fru Lovisa på Haga. Dessutom hör vi i sången hur det jobbas på Haga.

Efter att vi tackat Linnéa för en härlig dag och sagt hejdå, kunde var och en strosa fritt i parken en stund innan bussen tog oss åter till Uppsala.

Text & foto Birgitta Carlsson Fogdegård