Kategori: Arkiv

Tisdagen den 23 september gör vi en vandring från Sunnerstastugan och går efter Fyrisån till Ultuna. En fin och relativt lättgången vandring på cirka 6 km.   

Till Sunnersta tar vi buss nr 8 från Centralstationen, läge B3, kl 9.47. Vi räknar med att börja vandringen från hållplatsen ”Sunnerstabacken” ca 10.15.

Vi avslutar vandringen vid Ulls väg på Campus Ultuna. Därifrån går det att åka med buss nr 4 tillbaka till Centralstationen.  

Ta gärna med eget fika så gör vi en fikapaus efter vägen. Vi hoppas på fint höstväder!

Om ni har frågor så hör gärna av er till någon av oss på sms eller telefon. 

Britt-Marie Karlsson, 0703-55 42 09
Lizette Bellman, 0739-77 33 88

Välkomna!

Fredagen den 12 september började med en riktig störtskur då vi gick på 11:ans buss till Graneberg.

Längs Vårdsätraskogen trädslinga hade vi sällskap med den Linnéinspirerade naturguiden Lisel Hamring. Sedan fortsatte vi Gula stigen till stan i solsken och vandrade sammanlagt 12 km.

Vi gjorde åtta stopp där kommunen satt upp numrerade informationpållare, men vi stannade också på många flera ställen. Vi fick lära oss om 28 olika träd eller växter. I en papperspåse samlade vi blad eller andra växtdelar som vi sedan dukade upp på Norrtorpets fikabord. Vi fick känna på växterna och lära oss hur olika bladen på ett litet skott och ett vuxet träd kan vara. Hela trädet/växtens kännetecken och annat är samlade i en tabell.

10 Hamlad ask När man hamlar ett träd sågar man bort de flesta av grenarna när löven fortfarande sitter kvar. Förr i tiden använde man löv och skott från dessa grenar som foder till djuren på vintern. Det var vanligt att man hamlade askar eftersom de ansågs vara det bästa djurfodret.

8 Gammeltallen Tallen är skogens största tall. Den började växa här redan i början på 1800-talet. Gammeltallen är i gott sällskap av flera stora grova tallar i närheten. Här kan de vackra tallarna fortsätta att växa i lugn och ro i minst 200 år till. Vi ställde oss i en ring runt ett snöre som motsvarade omkretsen (5,5 meter) av Sveriges största tall (Kvillfors-tallen i Småland). Var och en berättade vilka associationer hon fick av ordet tall.

7 Ståtliga aspar Asp är ett av våra vanligaste lövträd. Jätteasparna i Vårdsätraskogen är c:a 25 meter höga. Skaftet till ett löv som man snurrar mellan fingrarna känns platt. Det gör att aspens blad kan röra sig så lätt i vinden och är förklaringen till talesättet ’att darra som ett asplöv’.

5 Väldoftande tujor Tujan tillhör växtfamiljen cypressväxter och växer inte naturligt i våra skogar. Vi ser den oftast planterad i trädgårdar eller parker. Tujan har platta barr och små kottar. Det var lite svårt att känna tujans speciella doft idag efter regnet.  

4 Cembratallar Här växer några cembratallar som planterades för c:a 100 år sedan. En cembratall har långa smala silverblåglänsande barr. De mjuka barren sitter fem och fem på grenarna och även kottarna växer i knippen.

3 Alkärret Här växer klibbalen som har små kottar. Det är den ensam om bland lövträden.

2 Naturskogen I den här delen av skogen sköter naturen sig själv. Inga träd avverkas, marken röjs inte och inga nya stigar dras fram. Allt som växer får göra det i sin egen takt utan påverkan av oss människor. När träden dör får de stå kvar tills de faller och blir boplats och föda för småkryp och växter. Så har det varit sedan 1970 då man senast avverkade i den här delen av skogen.

1 Norrtorpet  I norra delen av Vårdsätraskogen fanns en gång flera små torp. Norrtorpet var en av dem och man kan ännu se rester av stugans grund. En återskapad gammeldags trädgård sköts av Wårdsätra och Gutasunds hembygdsförening.  Här står också en magnifik sälg.

Text Barbro Ulén

Foto Margareta Andersson

	Växt	Kännetecken	Annat
1	Lönn – Skogslönn Finns också Tysklönn	Stora och breda blad som kan bli upp till 15 cm breda. De har 5–7 spetsiga flikar som liknar en öppen hand. Varje flik har små tänder längs kanten.
2	Skogstry	Mjuka, ovala blad med grågrön färg. Sitter parvis på kvisten. (som hartassar på våren). Mörkröda, bär som sitter parvis – men är giftiga för människor.	Släkt med Linnea
3	Oxel – förväxlas ofta med rönn	Parflikiga och dubbelt sågtandade blad som är mörkgröna ovanpå, silverludna undertill. Orangeröda bär som liknar rönnbär men är större och mjöligare. Bären sitter kvar långt in på vintern – älskas av fåglar.	Tål avgaser. Dryck på bären orsakar ’väder’ (Linné)
4	Penningblad	En marktäckare som kan användas i trädgårdar. Bladen är runda och myntliknande och sitter parvis längs krypande stjälkar.
5	Alm – vanlig Skogsalm	Kan bli upp till 30–40 meter hög. Ovala blad med sned bladbas, mycket sträva på ovansidan med borstlika hår. Almsjukan har gjort att den blivit akut hotad i Sverige. Trots detta är den fortfarande det fjärde vanligaste ädellövträdet i landet, sett till virkesförråd.	Upplands landskapsträd
6	Måbär	Små, treflikade och ljusgröna blad med glansig undersida. Klarröda men smaklösa bär som inte är giftiga, men inte heller särskilt goda.	Den vilda formen av vinbär
7	Ask	Kan bli upp till 30–40 meter hög. Yvig och rundad, krona med uppåtsträvande grenar. Barken är grå. Parbladiga blad med 9–13 småblad med sågtandade kanter. Ask har olika hanträd och honträd.	Gudarnas träd. Förr gjorde man spjut av ask.
8	Tall	Tallens barr sitter 2 och 2. Unga träd har rödbrun och glänsande bark som blir tjock och skorpig med åldern. Trivs på magra, torra marker där andra träd har svårt att överleva. Vanlig i hela Sverige, särskilt i norra delen där den dominerar skogslandskapet. Kan bli över 30 meter hög och leva i hundratals år.	Ett ikoniska träd:  tålig, ståtlig och livsviktig för ekosystem o skogsindustri
9	Silvergran	Eleganta form och har barr med silvriga undersidor. Det är en förvildad art i Sverige och har visat sig kunna sprida sig snabbt i vissa skogsområden.	Planterades in för 100 år sedan.
10	Asp	Har runda löv med vågiga kanter. Förökar sig främst via rotskott. Kan bilda hela dungar från ett enda träd. Aspen har mjuk ved som hackspettar gillar.
11	Hassel	Mjukhåriga blad (mammas kind). Hässle = många hasselbuskar – finns i många gårds- och ortnamn. Nötterna ingår ej i allemansrätten. Viktig grisföda förr.	Liknar almen men den har sträva blad (pappas kind)
	Växt	Kännetecken	Annat
12	Björk – vanligast Vårtbjörk o Glasbjörk	Stort traditionellt användningsområde (virke, näver, straffredskap, pottaska, färga kläder, saft av sav)	Vi såg en Vril, knöl-formad utväxt
13	Tuja	Inplanterad för 100 år sedan och nu populär i svenska trädgårdar – särskilt som häckväxt.	Invasiv art
14	Rönn	Parbladiga med 9–15 småblad, sågtandade och lansettformade – ger ett fjäderlikt intryck. Rönnbären är rika på C-vitamin och antioxidanter – används till gelé, brännvin och mot skörbjugg	Namnet betyder fågelfångst
15	Ek	Krona är bred och kraftig, med grenar som ofta sträcker sig horisontellt. Ekollon – nötliknande frön som sitter i en liten skålformad fruktskål. Kvilleken –Rumskullaeken anses vara landets äldsta och största ek.	Kvilleken fanns redan på Linnés tid.
16	Cembratall	Mjuka, blågröna barr som sitter i knippen om fem – upp till 10–15 cm långa.
17	Smultron	Vanlig i hela Sverige utom fjälltrakterna. Trivs på ängar, i skogsbryn, på hyggen och vägkanter. Har använts mot gikt, njurbesvär och hudutslag.	Linné åt smultron mot sin gikt.
18	Örnbräke	En av Sveriges största och mest utbredda ormbunkar. Sprider sig snabbt via rhizomer (jordstammar) och kan konkurrera ut andra växter. Har glykosider och cancerframkallande ämnen som gör den olämplig som foder.	Har inga sporer på undersidan.
19	Majbräke	En graciös ormbunke som är vanlig i svenska skogar. Sporgömmorna sitter på bladens undersida i böjda halvmåneformade rader.
20	Gökärt	Flerårig ört inom ärtväxtern. Den växer även växer i skog. Parbladiga med 2–4 bladpar, långsmala och saknar klänge.
21	Trolldruva	Trolldruva är en skuggälskande och giftig ört som växer i lundar och fuktiga skogar över stora delar av Sverige. Svarta, matta bär som mognar på sensommaren och är mycket giftiga.	Blommar först efter 8 år.
22	Klibbal	Klibbal är ett snabbväxande lövträd som trivs på fuktiga marker, särskilt som här vid en våtmark. Garvämnen i bladen.	Fixerar kväve
23	Lingon	Hårda blad som klarar vintern.
24	Blåbär	Bladen faller av på hösten.
25	Skogsfibbla	Skogsfibbla är ett samlingsnamn för en grupp arter den har gula blommor, ofta håriga blad och stjälk.
	Växt	Kännetecken	Annat
26	Lind	Lind är ett ädellövträd som är både praktfullt och användbart. Hjärtformade blad, 3–6 cm långa, med sågtandad kant och rostfärgade hårtofsar på undersidan. Mjukt och lättbearbetat virke.   Blommorna används till te och naturmedicin – sägs ha lugnande och svettdrivande effekt. Ska vara mycket effektivt mot förkylning. Vanligt som prydnadsträd i parker, alléer och trädgårdar.
27	Sälg	Sälgens han- och honblommor sitter på olika träd, Den blommar ofta redan i april på bar kvist med de välkända ”videkissarna”. Den bildar salicylsyra.	Vårens viktigaste frukost för insekter.
28	Skogsfräken	Skogsfräken  är en flerårig sporväxt som tillhör fräkenväxterna – en uråldrig växtfamilj som fanns redan på dinosauriernas tid. Sprids via jordstammar, vilket gör att den kan bilda täta mattor. Är lätt att känna igen på sitt fluffiga utseende.