Kategori: Arkiv

Igår vandrade vi Trehörningen runt motsols från Selknä, samtidigt som vi fick en glimt av två andra sjöar i samma sjösystem. Vi passerade först igenom Marielund, en småort som år 2016 graderades upp till tätort. Hela sträckan motsvarade 12 km.

Trehörningen – sommarnöjenas sjö 

Marielund järnvägstation har fått sitt namn efter säteriet Marielund som ligger 500 m SV om stationsbyggnaden. År 1966 lades persontrafiken ner men sedan 1974 trafikeras museijärnvägen sommartid i stället av Lennakatten. När järnvägen byggdes växte det upp ett litet villasamhälle här.  Vid stranden av Trehörningen kom Uppsalas societet att uppföra sina fritidshus som på den tiden kallades för sommarnöjen. Numera är de flesta av husen permanentbostäder och området är full av spektakulära hus. Det har blivit Uppsalas motsvarighet till Saltsjöbaden. En villa i Schweizerstil har till för bara några år sedan tillhört Samariterhemmet men är nu privatbostad.  Huset på tomten Kullen, som sedan två år tillhör en mycket känd politiker är i startgroparna för att renoveras.  

Trehörningen har sitt inflöde från de tre sjöarna Edasjön, Norrsjön och Ramsen och sitt utflöde nära Marielund gård. Fallhöjden är 5 m och här regleras vattennivån för hela sjösystemet (inte i Pålsundet). Redan på 1500-talet fanns här en kvarn och senare har här funnits en såg (Söderbyns gamla såg).

Gårsjön, den gömda sjön 

Gårsjön är den nedersta av sjöarna i sjösystemet. Den ligger ganska oåtkomlig inom Marielunds ägor och man kan tro att namnet skulle vara Gårdsjön. Men namnet kommer av går som betyder smutsigt vatten. Så smutsigt är det inte numera eftersom sjön sedan länge har avlastats från gårdens avlopp. Men den är grund med ett medeldjup på bara 1,5 meter och är därför rätt igenväxt.

Text Barbro Ulén

Foto Owe Ohlsson

Fredagen den 18 oktober vandrade vi sträckan Gånstastugan – Bredsand 8,3 km.

Här går Upplandsleden 25:1 och man passerar genom två skogar: Brännskogen och Storskogen.

Idag var området närmast Gånstastugan full av orienterande ungdomar. Brännskogen var mysig och John Bauer-aktig. Trots att dagarna nu blir kortare och temperaturen sjunker är spindlarna mycket flitiga – de ska hinna med att fortplanta sig och lägga ägg innan det blir vinter och de dör.  

I områden med högt gräs såg vi därför alldeles fullt med spindelnät och de framträdde så tydligt eftersom de var daggvåta. Ett spindelnät lär vara 5 ggr starkare än en stålkabel i samma storlek och spindeln väver ett nät på 1-2 timmar.

Storskogen har upp till 100 år gamla träd. I ett vackert parti med hög och gles tallskog har en skogsägare satt upp en skylt. Han är en av de 28000 medlemmarna i skogsägare-kooperativet Mellanskog.

Han är fjärde generationens skogsägare och skylten står bredvid en skogsväg som hans farfar byggt. 70 % av hans virkesförråd är tall men det finns också en mängd olika sorters lövträd. Liksom de flesta gillar han mest äldre skog som gallrats (höga träd med bra sikt) men han uppskattar även toppskotten i en ungskog och plantorna som växer på ett hygge.

Strax innan vi nådde Bredsand upptäckte vi två mycket stora och välväxta exemplar av stolt fjällskivling vid kanten av stigen.

Text Barbro Ulén

Igår vandrade vi Upplandsleden etapp 4 från Almunge till Länna ungefär 10 km.

Det var en vandring som började med regn och slutade med sol. Här gick vi också förra hösten, men då en månad senare. Då var det så blött att vi gick halva sträckan på alternativa småvägar, men i år kunde vi följa hela leden.

Ulvsbygden med EKO-gård. Leden går genom en gammal kulturbygd med bronsåldersrösen och järnåldersgravar och hela området i södra Almunge är en del av Ulvsbygden. Vi passerade först Torslund hembygdgård som en gång i tiden var bostad åt ortens skogvaktare. Efter att ha korsat en mindre skog och gått på en liten terränganpassad väg nådde vi Hagby gård. Den har tidigare varit en privat försöksgård men drivs nu som ett krav-certifierat familjejordbruk. Förutom grönsaksodling har gården 100 ha bete och 150 ha odling av spannmål/vall. Gården har 80 gotlandsfår, 60 rödkullor (en kombinerad kött- och mjölkras) samt 150 frigående höns. Vi tittade in i gårdsbutiken och skinnbutiken som lockade till nytt besök.   

Sångsvanar även i år Upplandsleden viker av norrut mot Ulvberget och Långsjön. Sjön är känd för sitt bestånd av den sällsynta fisken asp. När vi passerat Harparbol skrämde vi iväg ett sångsvanpar med fyra nästan vuxna ungar som betade på åkern. Svanfamiljen flög upp och gjorde en tur runt gärdet. Förra året såg vi många fler svanar, med då var det senare på hösten och då samlades de antagligen för att snart flyga söderut. Här på åkern hittade vi en golfboll 6 km från närmaste golfbana. Nu började det smälla någonstans på andra sidan Långsjön men det var bara övningar på Kvarnmyra skjutfält.

Färgsprakande skogar 

Vandring gick längs stigar genom omväxlande skog. Speciellt Harpabolund med sina ståtliga ädellövträd är omskriven. Så här års sprakar höstfärgerna på träden, mattor med fönsterlave på hällarna lyser vita, mäktiga röda flugsvampar glänser  röda och de talrika ormbunkarna har gulbruna färger.

Text Barbro Ulén