Besök på Ängsholmens gårdsmejeri

Fredag 17 maj, i strålande väder, åkte en grupp på 30 personer till Ängsholmens gårdsmejeri utanför Harbo. Väl där välkomnades vi av Linda, som tillsammans med sin sambo Jonas står för tillverkning av buffelmozzarella, men även vanlig ko-ost (med mjölk från närbelägen Eko-gård).

Gården är ett familjeföretag där även mamma och pappa arbetar. Än så länge krävs inkomster från annan verksamhet för att försörja familjerna.

Linda berättade hur det kommer sig att de har vattenbufflar på gården. Det var hennes pappa, som introducerade vattenbufflar i Sverige. Han hade genom sitt arbete kommit i kontakt med forskning om mjölkersättningar och många olika sorters mjölkproducerande djur hade ingått, dock ej vattenbuffel. Han blev intresserad och började söka efter lämpliga djur att ta in till landet. Det blev en långdragen process, då man först måste lokalisera en bra besättning och därefter måste djuren stå i karantän en lång period. I Tyskland hittade man en gård som var villig att sälja ett antal djur. När de väl släpptes från karantänen började svårigheterna. Djuren var inte vana att handhas av människor, än mindre att mjölkas. Det krävdes mycket tålamod innan folk och fä kom överens.

Numera består hjorden av cirka 40 djur och de strövar fritt på ägorna runt gården. Ett 15-tal kor mjölkas 2 ggr/dag vilket ger mellan 8 och 15 liter per ko. Resterande djur går på ängar som ligger i anslutning till Sörsjön. På våtängarna, där man inte kan hålla vanliga kor, trivs bufflarna utmärkt. De restaurerar markerna genom att trampa runt i blötan och återställer vattenspegeln i sjön. Det arbetet var det ingen som tänkt djuren kunde göra!

Linda berättade en dråplig historia om när hon åkte till Italien för att lära sig tillverka mozzarella. Det hade då funnits bufflar under 2 år på gården. Hon blev väl mottagen, men sågs med skepsis av italienarna. ’Inte kan ni ha vattenbufflar i Sverige. Det är ju is året runt på gatorna. De kommer att frysa ihjäl’. Faktum är att djuren trivs utmärkt även när det snöar om de har möjlighet att gå in under tak och vara torra.

Kö för att köpa mozzarellaost. Fotograf: Agneta.

Vi fick tyvärr inte se tillverkning av mozzarella, då den görs varannan, var tredje dag, beroende på mjölktillgång. Två hundra liter per gång behövs. Vi kunde se in i ysteriet, men fick naturligtvis inte gå in dit. Specialmaskiner som klipper av olika storlekar av ostmassan används och osten kommer via distributörer ut till konsumenterna senast dagen efter tillverkning. Linda fastslog att mozzarella helst ska ätas pinfärsk.

Som avslutning bjöds vi på mamma Evas ostkaka med grädde och sylt och kaffe. Mycket gott ute i solskenet. Fotograf: Eva.

Ängsholmens gård håller öppet med försäljning och kaffe lördagar och söndagar mellan 11-16 under sommaren. Bäst är att ringa före besök så ni är säkra på att det är öppet.

Hemfärd från Ängsholmens gårdsmejeri. Fotograf: Eva.

Text & foto Agneta Sandler Bävfe | Foto Eva Ulriksson

Mer information om Ängsholmens Gårdsmejeri (öppnas i eget fönster)

Salnecke slott med slottscafé

Trots regn i väntan på bussen vid Radisson Blu var humöret hos de Aktiva Seniorer som skulle delta i resan gott. En halvtimme försenad, på grund av trafikhinder, for full buss till Salnecke utanför Örsundsbro. Där regnade det dessutom inte.

VIP-visning av slottet gavs av självaste slottsherren Lars Norman. Han och hustrun Elisabeth köpte slottet 2013 och har sedan dess renoverat och restaurerat. Slottet är sedan mitten av 1960-talet ett statligt byggnadsminne. Salnecke är ett av Upplands mest välbevarade slott från Vasatiden. Det byggdes under 1640-talet.

Norman berättade om slottets historia, forna ägare, om restaureringen och om slottet och dess inredning och utsmyckningar. Vackra öppna spisar, landets äldsta parkettgolv, smakfulla rum med fantastiska inredningar. Många gamla vackra saker och stil blandat med nytt. Detta slott är levande, här bor en familj.

På Slottscafet serverades vi Skogsbackens läckra skink- och ostpaj och kaffe. Vi fick också en liten beskrivning av företaget av ägaren Marih Jonsson. Hon och maken Ramon driver även Skogsbackens ost, ett hantverksmässigt och småskaligt mejeri. Somliga av oss shoppade loss bland alla närproducerade delikatesser.

Sedan tog trevlige busschauffören Leif oss åter till Uppsala i utsatt tid. Inte en droppe regn. Salnecke slott är så vackert och smakfullt. Rent otroligt, som ett sagoslott men ändå i verkliga nuet. En verklig upplevelse!

oeppen spis

I den stora salen finns en pampig och fungerande öppen spis…
…och ett unikt parkettgolv. Det äldsta i Sverige?
En av två lika och trevliga hörnsoffor.
Ett drottningporträtt hör till i varje slott. Vem var hon nu?
Den vackra kristallkronan lyser upp matsalen enbart med stearinljus vid speciella middagar och har sin egen historia.
En hög spegel i ett av de sex gästrummen, alla namnade efter olika länder.
Höga, hala stentrappor alla fem våningarna upp – och ner. Men vi klarade av dem.

Text & foto Mona Olsson

Läs om Salnecke Slottscafé (öppnas i eget fönster)

Studiebesök på Walmstedtska gården

I början av december gjorde vi ett trevligt besök i det väl bevarade professorshemmet på Walmstedtska gården där vi fick se ett julpyntat högborgerligt hem från 1800-talet.

Därefter gick vi till det närliggande Upplandsmuseet där vi serverades kaffe med lussekatt och pepparkaka.

Inte alls lika överdådigt som nutidens julbord. Julaftonskvällen avslutades med ”vattulingon” i en vacker skål och grädde därtill. Kanske skönt för magen?
Dockskåp.
En ”riktig” symaskin för små flickhänder.

Text/programmakare: Maud Gustavsson
Foto: Berit Jonson

Programkommittén förbereder vårprogrammet

För drygt en månad sedan mottog föreningens medlemmar årets höstprogram; om några dagar påbörjas Programkommitténs arbete med vårens program.

Slutprodukten ska förhoppningsvis bli en skön och omväxlande blandning av konstbesök, utflykter, studiebesök, föreläsningar, IT-kurser, motion, teaterföreställningar, konserter och andra nöjen.

Vill du göra en arbetsinsats i någon av de sex programgrupperna? Kontakta gruppansvarig för respektive grupp eller kommitténs ordförande. Kontaktuppgifter framgår här.

Text Ulla Englund

Under den stora boken på Halmbyboda gård

Den 15 maj, en strålande vacker dag, samlades ett 20-tal Aktiva Seniorer under den stora boken på Halmbyboda gård öster om Uppsala. Johan och Katarina Tolstoy hälsade oss välkomna.

 Halmbyboda herrgård.  Foto: Agneta Sandler Bäfve

Johan berättade om gården som har sina anor från 1600-talet då den var sätesgård och beboddes av flera generationer präster, till och med en ärkebiskop. Senare kom gården att ägas av släkten Froderus. En dotter i släkten, Nina, gifte sig med Enköpingsläkaren Ernst Westerlund, som tog över gården 1874 och rustade upp den. Då fick gården sitt nuvarande utseende genom arkitekten Carl August Kihlberg. Dora, dotter till Nina och Ernst, gifte sig 1896 med Leo Tolstoy, son till den store ryske författaren Leo Tolstoy. Johan, barnbarn till Leo, och hans fru Katarina bor nu på gården.

Johan berättade att ägorna numera är utarrenderade och att den stora äppelträdgården innehåller flera ovanliga äppelsorter. Han och Katarina visade lekstugan, flermansdasset och vagnslidret med vagnar från Ernst Westerlunds tid.

 Flermansdasset.  Foto: Agneta Sandler Bäfve
Mot den skuggande boken. Foto: Kristina Söderlind Penton
 Det blev också tid för fika under den skuggande boken.  Foto: Agneta Sandler Bäfve

Text och foto: Kristina Söderlind Penton
Foto: Agneta Sandler Bäfve

”Aldrig mera krig”

Fredens Hus startade 2006 för att bli ett pedagogiskt centrum med utställningar om aktuella teman och pedagogiska övningar med praktiskt innehåll.

Sedan flytten till Slottet 2011 samt byte av namn från Fredsmuseum till Fredens Hus har verksamheten vuxit kraftigt. Cirka 20 000 barn och ungdomar deltar i de drygt 700 klass- och gruppaktiviteter genomförs i hela Sverige varje år.

Om detta och mycket annat berättade projektledare Camilla för oss före eller efter fikastunden under vårt besök på Fredens Hus. Inte bara barn och ungdomar har intresse av Fredens Hus.

fredsprofiler Dag Hammarskjöld Raul Wallenberg
De båda basutställningarna handlar om fredsprofilerna Dag Hammarskjöld respektive Raul Wallenberg. Här granskar två av våra medlemmar en monter med Hammarskjöldmaterial. 
fredstenar
Stenhuggare Kristian Lund har startat ett fredsprojekt där han graverar in orden ”Aldrig mera krig” på runda stenar. En sten för varje språk, för att nå så många som möjligt. Hittills har han gjort stenar på 70-75 olika språk. Stenarna finns för närvarande på Fredens Hus

Text: Ulla Englund | Foto: Ann-Britt Torsek

Hyaluronsyra – inte längre från tuppkammar

Vi, det vill säga 49-50 Aktiva Seniorer, blev mycket väl mottagna när vi besökte Galderma och efter lite datorstrul och lokalbyte kunde vi lyssna på kommunikstionschef Mårten Forrest när han pratade om ”fillers” i allmänhet och Restylane och andra Galderma Nordic-produkter i synnerhet.

Innan vi fick höra om framväxten av Uppsalas framgångsrika företag inom dermatologi blev det en bensträckare till dukade bord med kaffe/te och smarriga chockladkakor.

Bengt Ågerups resa med Q-Med började i en hyrd sjukhusbarack i Uppsala 1991 med 1 anställd. Företaget växte till 5 anställda 1994, 30 anställda 1996 och 300 anställda 2002 och ett nytt hus i Librobäck. 2011 sålde Ågerup Q-Med till det schweiziska läkemedelsföretaget Galderma, som ingår i Nestlé-koncernen. Galderma i Uppsala har nu cirka 430 anställda. Produktionen (cirka 250 anställda) sker i tvåsskift med höga krav på kvalitet, säkerhet och miljö.

USA är den största marknaden, cirka 40 procent av produktionen går dit.

Galderma Nordic framställer även medicinska produkter att använda vid till exempel artros i höft- och knäleder.

Sedan Galna ko-sjukan framställs inte hyaluronsyra ur tuppkammar eller annat från djurvärlden fick vi veta. 

När vi kom ut igen efter två timmars information lyste fortfarande solen. Stort tack Galderma för en intressant eftermiddag.

Galdermas huvudentré, Seminariegatan.
Mårten Forrest berättade avspänt om Galderma, deras produkter och historia.
Mer än 100 konstverk finns på företaget.

Text: Ulla Englund | Foto: Margareta Engvall

Restylane är varunamnet för en filler (fyllnadsmaterial/ue), en särskild formulering av icke-animalisk hyaluronsyra. Den är sammansatt av korsbunden långkedjig hyaluronsyra och är godkänd för kosmetiska injektioner i subdermal (strax under huden/ue) ansiktsvävnad. /(Wikipedia.se)
Läs mer: Galdermas hemsida  (öppnas i eget fönster)

Reseberättelse från resan till Mariefred och Taxinge

Det blev en lika vacker försommarresa som det var tänkt. Solen sken, lite svalt i luften och en så vacker grönska som man bara kan önska sig. Vi var 42 resenärer, två hade anmälde sjukdom på resdagens morgon och avstod från resan.

Vi började med bussfika med fralla i parkeringsparken vid Gripsholms slott. Sedan gick vi till slottet för en givande visning varefter en förstklassig lunch intogs i Gripsholms Wärdshus.

Mätta och belåtna gick vi till båthamnen för att gå ombord på den gamla ångbåten S/S Mariefred. Efter cirka en halvtimmes färd i den vackra Mälarskärgården var vi framme vid Taxinge slott, ”Kakslottet”.

Efter promenaden till slottet fann vi där 100-tals andra besökare som också ville fika. Men se, så exklusivt, övervåningen hade reserverats och dukats för oss med kaffe, tårta och kakor. Det var bara för vårt sällskap att gå förbi hela kön och upp för trapporna till dukade bord i en mycket vacker sal.

Belåtna åkte vi sedan hemåt genom det vackra sommarlandskapet. 

Text Solveig Dansson

Rundvandring i och kring Stabby Prästgård

Med Gunilla Hellberg som kunnig guide vandrade vi – en grupp om 22 medlemmar – i och omkring Stabby prästgård med tillhörande arrendatorsbostad. De sju husen och lite mark ägs och förvaltas sedan 2009 av Bondkyrko hembygdsförening.

En gång i tiden (1901–1912) bodde vår världskände ärkebiskop Nathan Söderblom här med fru Anna och nio barn. Gunilla Hellberg tipsade om nyutkommen bok om familjen, ”I skuggan av Nathan”, skriven av Omi Söderblom, barnbarnsbarn till Nathan Söderblom för oss som vill veta mera.

De flesta söndagarna i augusti och september (oftast 12.00-16.00) kommer det att serveras kaffe med hembakat bröd i Prästgårdskaféet, inomhus eller under de stora träden i den lummiga trädgården. Det kan väl bli en härlig liten utflykt i sommar?

Vår kunniga guide Gunilla Hellberg inledningsberättar för Maud och Hans och resten av gänget.
Arrendatorbostaden, hyrs numera gärna ut till fester och annat.
Brödkakor i taket på gammalt vis.
Nyttoprydnadssaker i en liten smutt under kökstaket.
Mycket detaljerad skiss över hus och trädgård från förr.
Prästbostaden för bland annat Nathan Söderblom med familj.
En så gammaldags vacker rabatt!
Aktuellt renoveringsprojekt för Bondkyrko hembygdsförening. Nyligt rödmålat, de vita hörnen förbättras härnäst. Javisst är det ”hemlighuset”. Hette det ’secessum’ på latin? (Nej, det gjorde det inte, ’locus secretus’ ska det tydligen vara.)
Hemlighuset ligger i direkt anslutning till denna underbara äng med bellis.
Snart blommar pionerna bakom huset, som numera kallas ’Söderblomska huset’.


Text & foto Ulla Englund

Med ”Madam” till Sandhamn

Båten ”Madam” hade 57 Aktiva Seniorer med sig ut till Sandhamn i lördags.

Där guidades vi runt på ön i två grupper. Intressant. Sandhamn har en mycket lång historia med sjötrafik, lotsar med mera. Det är ingen fiske- eller lantbruksö utan en tjänstemannaö. Den så kallade gräddan av segelfolket håller till på ön och Kungliga Segelsällskapets (KSSS) klubbhus finns där. Ön är mycket lik Gotska Sandön – består mest av sand. Egentligen heter den Sandön.

Lunchen på Sandhamns Wärdshus var ypperlig. Det serverades lax, strömming och Wallenbergare. Efter lunchen promenerade vi runt på egen hand och många av oss inhandlade limpa eller andra godsaker från bageriet.

En del resenärer hade följt tipset att läsa Viveca Steens deckare från Sandhamn och kunde känna igen sig från böckerna där hon beskriver en del boenden och stränder på ön.

Vädret bjöd på växlande molnighet med en hel del sol under resan. Riktigt bra med tanke på hur regnskurar har öst ner den senaste tiden.

Text Solveig Dansson