I fredags gick vi kung Filmers stig i Österbybruk som är så ny att den ännu inte markerats på Naturkartan.
Vi utgick från Simbadet, vandrade genom hassellundar med (nästan) blommande liljekonvaljer och getrams, upp på Filmers kulle, över Nerån, förbi Lantgården, över Storängen, genom Ekbacken och Spöklunden, längs Klardammen och vidare längs östra stranden av Karmdammen till busshållplatsen vid Harvikadammen. Det blev en sträcka på drygt 7 km, allt under sakkunnig guidning av Stefan Skoglund från Natur och Kultur i Dannemorabygden.
På kullen mötte vi kung Filmer – jag tror att han funnits och att han var minst lika välbärgad som kungen i Vendel. I alla fall anar man var hans praktfulla borg låg under 600-talet. En dag anlände ett ståtligt skepp med Ingjald (Illrådes) flagga och en inbjudan till sveakungens kröningsfest. Filmer for dit med sitt eget skepp trots att Filmers son Gauthe anade oråd och försökte förmå honom att avstå från festen. Nu följde en orolig väntan och efter 32 dagar syntes äntligen Filmers skepp närma sig hemmet. Samtidigt kom en ryttare från skogen och ropade till Gauthe: Din far är mördad och den båt du ser har rövats.
Gaute samlade borgens styrkor till försvar och lyckades jaga bort inkräktarna, men under natten därpå dök det upp fler fartyg. Gaute och hans män slogs ner och borgen började brinna. Filmers gamla trotjänare Rander hämtade ett skrin med Filmers alla skatter från dess gömsle, slängde skrinet i Filmsjön och kastade sig själv i borgens brinnande lågorna. Skatten ska fortfarande finnas kvar någonstans i Filmsjöns botten.
Eken började planteras i Sverige på order av Gustav Vasa för att användas till skeppsbygge. Nu används ekträ till de pålar som håller uppe spängerna där vandringslederna går genom våtmarker. Man använder alltså inte något tryckimpregnerat virke till lederna. På Ekbacken finns en av landets allra nordligaste ekskogar. Här hade man på 1100-talet planer på att bygga en träkyrka, men virket man forslade dit försvann och återfanns i stället en halvmil norrut i Films socken. Då föll man till föga och byggde istället kyrkan i Film. Området i Österby där virket upprepade gånger försvann, kallas för Spöklunden. Denna försommardag var lunden speciellt vacker och livades upp av skolbarn som hade utflykt här.
Vi såg också rester av en gammal smedja vid Filmsjön som ska grävas ut arkeologiskt i sommar. På 1700-talet ’lyfte’ vallonerna bygden. Här fanns ju förutsättningar för ingenjörskonst med dammar och vattenhjul som kunde ge kraft till hyttorna. År 2026 beräknas driften vid Danemora gruvor att komma igång igen.
Natur och Kultur i Dannemorabygden har skötselavtal för 22 km leder inom Östhammars kommun och dess eldsjälar håller på att anlägga 9 km till längs Stordammen.
Text Barbro Ulén