I fredags vandrade vi Hjälstaviken runt 9,5 km. Hjälstaviken är c:a 1,4 km 2 stor. Den är egentligen en del av Mälaren, och ända fram till 1700-talet hade denna vik förbindelse med Ekolsundsviken.
I gamla tider slåttrade man vass i sjön och slog av fräken på strandängarna, men nu brer vassen ut sig och uppgrundningen ökar. Utloppskanalen till Ekolsundsviken har rensats från vass och bottensediment och länsstyrelsen har muddrat den södra delen av sjön under senare tid. Sedan 1994/1995 finns det också ett dämme i utloppet för att kunna hålla kvar vattnet under vårarna innan korna släpps på bete. Sockennamnet Hjälsta betyder ’pladdra’ – oklart hur namnet kommit till.
Ekolsund däremot är en sammandragning av Ekholmssund där Ekholmen var det gamla namnet på fastmarkspartiet vid det nuvarande Svannäs vid den södra ändan av Hjälstaviken. Namnet Parnassen kommer av grekiska Parnassons som är ett bergmassiv i Grekland. Det blev ett uttryck för ett lands samlade vitterhet eller dess främsta författare, konstnärer och vetenskapsmän. Parnassen anlades som en del av Ekolsund slottspark på 1600-talet med nio alléer i form av en stjärna.
I parken förlustade sig Gustav III med jakt och fester. Under vandringen var det gott om fåglar, speciellt gäss, som verkade vana vid strövande människor i närheten. Backsipporna hade blommat färdigt men kvar stod med mycket dekorativa fröställningar. Vi gick genom strandängar med kor på två ställen – på den ena ängen mötte vi kor med kalvar och på den andra ungdjur. Vid Parnassen hade fukten lockat fram tegelröda skogssniglar. De har planterats ut i området och är fridlysta.
Länsstyrelsen har för några år sedan dragit stigen/vägen på den västra stranden för att besökarna ska slippa vandra en sträcka där det periodvis kan vara väldigt kladdigt. Nu hade vi inte några sådana problem någonstans utan marken var torr och solen sken.
Text Barbro Ulén