Fredag 17 maj, i strålande väder, åkte en grupp på 30 personer till Ängsholmens gårdsmejeri utanför Harbo. Väl där välkomnades vi av Linda, som tillsammans med sin sambo Jonas står för tillverkning av buffelmozzarella, men även vanlig ko-ost (med mjölk från närbelägen Eko-gård).
Gården är ett familjeföretag där även mamma och pappa arbetar. Än så länge krävs inkomster från annan verksamhet för att försörja familjerna.
Linda berättade hur det kommer sig att de har vattenbufflar på gården. Det var hennes pappa, som introducerade vattenbufflar i Sverige. Han hade genom sitt arbete kommit i kontakt med forskning om mjölkersättningar och många olika sorters mjölkproducerande djur hade ingått, dock ej vattenbuffel. Han blev intresserad och började söka efter lämpliga djur att ta in till landet. Det blev en långdragen process, då man först måste lokalisera en bra besättning och därefter måste djuren stå i karantän en lång period. I Tyskland hittade man en gård som var villig att sälja ett antal djur. När de väl släpptes från karantänen började svårigheterna. Djuren var inte vana att handhas av människor, än mindre att mjölkas. Det krävdes mycket tålamod innan folk och fä kom överens.
Numera består hjorden av cirka 40 djur och de strövar fritt på ägorna runt gården. Ett 15-tal kor mjölkas 2 ggr/dag vilket ger mellan 8 och 15 liter per ko. Resterande djur går på ängar som ligger i anslutning till Sörsjön. På våtängarna, där man inte kan hålla vanliga kor, trivs bufflarna utmärkt. De restaurerar markerna genom att trampa runt i blötan och återställer vattenspegeln i sjön. Det arbetet var det ingen som tänkt djuren kunde göra!
Linda berättade en dråplig historia om när hon åkte till Italien för att lära sig tillverka mozzarella. Det hade då funnits bufflar under 2 år på gården. Hon blev väl mottagen, men sågs med skepsis av italienarna. ’Inte kan ni ha vattenbufflar i Sverige. Det är ju is året runt på gatorna. De kommer att frysa ihjäl’. Faktum är att djuren trivs utmärkt även när det snöar om de har möjlighet att gå in under tak och vara torra.
Vi fick tyvärr inte se tillverkning av mozzarella, då den görs varannan, var tredje dag, beroende på mjölktillgång. Två hundra liter per gång behövs. Vi kunde se in i ysteriet, men fick naturligtvis inte gå in dit. Specialmaskiner som klipper av olika storlekar av ostmassan används och osten kommer via distributörer ut till konsumenterna senast dagen efter tillverkning. Linda fastslog att mozzarella helst ska ätas pinfärsk.
Ängsholmens gård håller öppet med försäljning och kaffe lördagar och söndagar mellan 11-16 under sommaren. Bäst är att ringa före besök så ni är säkra på att det är öppet.
Text & foto Agneta Sandler Bävfe | Foto Eva Ulriksson
Mer information om Ängsholmens Gårdsmejeri (öppnas i eget fönster)