Igår, fredagen den 4 september, vandrade vi från Boglösa kyrka till Rickeby genom en mindre skog och i ett vackert odlingslandskap. Totalt gick vi drygt 6 km.
På gärdena var nu de flesta grödor skördade och det fanns gott om mat för viltet på stubbåkrarna. Vi såg tranor på att par ställen och en älg som sprang ensam över fälten. Kanske var den bara ute efter mat, kanske var den rastlös inför brunstperioden som närmar sig, eller kanske var den stressad och skrämd.
Området runt Enköping har en utbredd småbrukarkultur. På en ekogård såg vi fält med gröngödslingsgrödor: honungsört som hunnit bli utblommad och blålusern som blommade för fullt. På en gård som vi passerade höll man myskankor. De många vyerna över jordbrukslandskapet gör det lätt att tänka sig tillbaka till bronsåldern när hela Uppland var en skärgård med djupt inskurna fjärdar och hällristningar som låg vid stränderna.
Bronsålderns människor levde i ett behagligt klimat med varma och torra somrar. Kontakten ökade med människor från andra områden. Man utbytte idéer och varor med folk från kontinenten och de första föremålen av brons importerades. Men det dröjde inte länge innan människorna i Boglösa kunde gjuta egna bronsföremål av koppar och tenn importerad från flera olika håll i Europa.
Under sen mellanbronsålder (1200 f.Kr) inträffade en global nerkylning orsakad av vulkanutbrott (Hekla). Hällristningarna i Boglösa förändrades efter det. Solsymbolerna försvann nästan helt och skeppen blev större men enklare. Färre nya hällar togs i bruk för ritualer och man kunde rista nya skepp ovanpå äldre (överlagringar).
Hågadalen i Uppsala var under bronsåldern ett konkurrerande maktcentrum. Vid den här tiden var det ovanligt med två så starka kultplatser med bara 35 km:s avstånd. Efter klimatkrisen tog Håga över delar av den symboliska makten i Mälardalen och Hågahögen byggdes. I Boglösa reagerade man genom att förstora skeppsmotiven och göra fler skålgropar.
På Hemstahällen finns det skepp från hela bronsåldern utom från den allra tidigaste perioden:
Tidig bronsålder 1800–1500 f.Kr: Små, enkla skepp med låga stävar. Skeppen är som siluetter.
Mellanbronsålder 1500–1100 f.Kr.: Skeppen börjar få bemanningsstreck, vilket visar att de bär människor som kanske är förfäder eller deltagare i en ritual. Solsymboler börjar dyka upp. Dessa är kopplade till solens resa.
Sen mellanbronsålder1300–900 f.Kr: Skeppen får tydligare stävar, kan ha dubbellinjer (dubbel bordläggning) och fler bemanningsstreck. De stora skeppen har höga stävar och många bemanningsstreck.
Sen bronsålder 900–500 f.Kr.: Skeppens funktion som religiös/ceremoniell symbol försvagas och skeppen blir åter enklare.
Det väckte en viss uppmärksamhet när 28 seniorer äntrade bussen i Skolsta. Kommentar av en medresenär till busschauffören: ”Ja de där gamla är glada och är med överallt”.
Text Barbro Ulén
Fredagen den 11 september. Ekilla och Granåsens naturreservat norr om Bålsta. Samling Uppsala Resecentrum läge C4 för att kl. 09.26 ta buss 804 till Skolsta. Byte 10.08-10:16 till buss 803. Avstigning vid Yttergran kyrka kl. 10.31. Buss hem från Bålsta busscentral, antingen med buss 895 och byte till buss 804 i Skolsta eller med buss 803 och byte till buss 804 i Örsundsbro (UL räknar med snabbt byte här):
| kl | Läge buss | Skolsta 804 | Örsundsbro | Uppsala C | Tidsåtgång | |||
| 12:53 | A2 895 | 13:27 | 13:27 | 14:03 | 1 tim | 10 min | ||
| 13:47 | A2 803 | 14:10 | 14:18 | 15:05 | 1 tim | 18 min | ||
| 14:25 | A1 895 | 14:59 | 14:59 | 15:35 | 1 tim | 10 min | ||
| 14:47 | A2 803 | 15:11 | 15:48 | 16:05 | 1 tim | 18 min | ||
| 15:55 | A1 895 | 16:29 | 16:31 | 17:11 | 1 tim | 16:min | ||