Igår vandrade vi tur och retur Knivsta kyrka – Forsbyån, ett biflöde till Knivstaån.
Gamla namn är S:t Stefans kyrka – Kvarnbäcken. Vid rastplats Forsbyån går gränsen till Stockholm län, och därför tar Upplandsleden slut här. Totalt gick vi 7,5 km, och de som gick tillbaka hela vägen till Knivsta station gick 9,5 km.
Träden var lätt snöpudrade efter förmiddagens snöfall. När vi gick här på våren, för 1,5 år sedan, såg vi stora aspar som var gnagda av bäver. Till Forsbyån kom bävern för ungefär åtta år sedan. Under sommaren äter bävern mest skott av gräs och örter och övriga delen av året står bark och grenar från lövträd på menyn. Man kan därför säga att bävern lever av både grönt och närproducerat. Nu, när vintern nalkas, tillbringar bävern allt mer tid i sin hydda och idag såg vi inga direkta spår av bäver vid stigen.
Vi anslöt till Upplandsleden Etapp 1:2 nära Säbybäcken – det vattendrag som rinner ut från Säbysjön och ansluter till Knivstaån längre ned. Vid Säbybäcken, låg Knivsta Övre Kvarn och den lever kvar som gårdsnamnet Kvarngården. Vattnet från Säbysjön drev kvarnhjulet, och kvarnen var en viktig del av bygdens försörjning under flera hundra år. Först 1919 upphörde verksamheten då ång- och valskvarnar tog över. Varje bonde som kom hit för att mala sin säd betalade en avgift, ofta i form av en del av mjölet. Det gav en regelbunden inkomst, och kvarnägaren kunde ofta leva lite bättre än många andra i bygden. Eventuellt kunde kvarnägaren, som i min släkt, t o m skicka sönerna till högre utbildning. Kvarnen blev då en källa till välstånd även för kommande generationer.
Fram till omkring 1900 fanns det flera kvarnar i trakten och bara 3 km sydväst om Knivsta Övre kvarn, vid rastplats Forsbyån, låg en annan kvarn som bör ha tillhört Forsby säteri. Kvarnen var i drift från 1700-talet och fram till sekelskiftet. Även om själva anläggningen är borta i dag påminner resterna av fördämningen om tiden då vattendragen var landsbygdens viktigaste energikälla. När vi rastade och hörde ljudet av forsande vatten från den brustna fördämningen kunde vi tänka oss hur människor samlades kring kvarnen för att få sitt mjöl malt och samtidigt ta del av traktens senaste nyheter.
Vid forsarna i Forsbyån låg förutom kvarnen också en såg. Här bodde människor som hade sin utkomst knuten till vattenkraften. På en skylt finns ett foto från Upplandsmuseet daterat till 1890-talet. Fotot visar sågaren Nyström som bodde i ett torp som låg 100 m från kvarndammen. Resterna av grunden står kvar och är ofattbart litet. Två vuxna, tillsammans med fyra finklädda gäster står framför det minimala torpet. Skogen som breder ut sig kallas ännu för Kvarnbacken.


Text Barbro Ulén
Nästa fredag den 27 november Salas Gröna Gång. Samling spår 6 på Uppsala resecentrum för att kl. 08.37 ta Mälartåget till Sala. Framme 09.27. Vi går Gröna Gången och de gamla pråmvägarna, plus en bit på motionsleden i Mellandammsskogen, till Måns-Ols och tillbaka. Sträckan är drygt 8 km. Måns-Ols är öppet kl. 11.00-14.30 men det kan vara mycket folk där, eftersom de redan har börjat med jullunch.
Mälartåg går tillbaka varje timme:
Sala station 13:31 14:30 15:31
Uppsala C 14:08 15:08 16:20
