På morgonen fredagen den 26 april snöade det på blommande magnolior och kungsängsliljor hemmavid. Vi var ändå rätt många som vandrade Södra Sunnerstaåsen – Holmen – Åsen vid Fredrikslund – Ekhagen – och tillbaka längs Utrörsvik – Rörviken – Steniga udden – Sandviken. Det är en sträcka på ungefär 9 km.
Den mäktiga Sunnerstaåsen bildades då inlandsisen smälte en varm sommar. Åsen Holmen (även kallad Kungshamnsön) är lägre och bildades sommaren innan, en sommar som var svalare. Området mellan åsarna, Flottsund, har varit den södra infarten till Uppsala sedan urminnes tider. Namnet Flötasund, senare Flottsund tror man kommer från ordet flöte ’det som flyter i ett vattendrag och slammar igen’. Det är en bra beskrivning av Fyrisån som brukar ha mycket lerpartiklar i vattnet.
Bortom den nuvarande Flottsundsbron har det historiskt funnits ett vad. Inför Erik XIV:s kröning 1561 uppfördes det här en tillfällig protonbro så att det kungliga processionståget kunde passera över ån. Under 1500-talet var det annars färjetrafik. Skötseln av färjan auktionerades ut och betalades med avgifter. Vid ett rött torp finns en sten som restes år 1746 till minne av Gustav III:s födelse. Här ser man resterna av det gamla brofästet till den bro som ersatte färjetrafiken. En ny öppningsbar bro blev klar 1832, några år efter prins Gustafs (sångarprinsens) födelse och fick namnet ’Prins Gustafs bro’. Man tog ut en broavgift och på 1800-talet tog man också upp tull vid bron. Därför pågick det en livlig byteshandel söder om ån.
1923 var den gamla bron i så dåligt skick att den inte ansågs värd att reparera och man uppförde en svängbro som var drygt 60 m lång. Fortfarande, in på 1970-talet, var den handdriven och brovakten fick gå 18 varv för att bron skulle öppnas helt. År 2017 blev så den nuvarande breda Flottsundsbron klar.
Uppe på Holmen finns gravar från bronsåldern och här går en urgammal väg. Enligt sägnen ska Erik den XIV ha flytt här efter Sturemorden på Uppsala slott. Sen ska han ha gömt sig i Kungsgropen den första natten. Kungsgropen är en stor dödisgrop som uppkommit när ett jättestort isblock, som bäddats in i rullstensåsen smälte. Gropen ligger alldeles till höger av stigen när man passerat Kungshamn och sedan har vandrat upp på åsen igen. Gropen är delvis bevuxen med tallar och har stammar av nedfallna träd.
Ekhagen vid Fredrikslund med sin utsikt över Ekoln är alltid lika betagande. Ekarna är alla mycket ståtliga och stora personligheter. Vid stranden växte det idag fullt med backsippor, både i knopp-stadium och fullt utvecklade i blom.
Text Barbro Ulén