Uppsala stad genomförde vid 1900-talets början en inventering av stadens renhållning och latrinhämtning. 1901 fanns stall och ladugårdar för totalt 521 husdjur såsom kor, hästar och svin inom stadens gräns. Staden växte snabbt och man insåg att något måste göras, eftersom allt avfall gick rakt ut i Fyrisån, som började likna ett kloakdike.
År 1902 inrättades Renhållningsverket, en stad i staden. Ute i Boländerna fanns mark och där byggdes tre stora hus med 24 bostäder för arbetarna. Man arbetade med återvinning och sortering. Matavfall, till exempel, blev till grismat. Det fanns bad/tvätt-möjligheter för männen efter arbetets slut, då man var medvetna om smittorisken i verksamheten.
Arbetet var tungt i början av seklet. Ett exempel; det fanns 749 latrintunnor inomhus. Ofta var dessa belägna i källare eller på vindar med trånga trappor. På latrintunnorna skruvades ett lock fast och bars därefter på ryggen ner till väntande hästtransport.
Ett kloaksystem var färdigställt 1927 vid Kap. År 1924 hade ett fåtal av stadens förmögna invånare installerat ett halvt dussin vattentoaletter. Inte förrän 1946 fick staden ett avloppsverk och 1948 kom den första sopbilen som komprimerade soporna. Då försvann även de sista hästarna vid Renhållningen.
Vid Bolandsgatan kan vi än i dag se Disponentvillan, ett vitt gammalt hus. Här bodde och verkade herrarna Ekholm och Frid som styrde i denna speciella stad i staden.
Vi var 25 Aktiva Seniorer som togs med på en resa tillbaka i tiden till ’Renhållningen’ i Uppsala i början av 1900-talet.
Ett tack till Ing-Marie och Jan-Erik Ask som berättade om denna inte alltför avlägsna period i Uppsalas historia. Deras morfar var en av arbetarna vid ’Renhållningen’.
Text Agneta Sandler Bäfve